Pallkrageplantering på hjul ~ så här gjorde jag våra flyttbara blomlådor

Bild

I våras gjorde jag två upphöjda planteringar på hjul till Stora trädäcket. Har tidigare år haft många växter i krukor där men tröttnade på att vattna dem ständigt och jämt.

Jag gjorde det enkelt för mig och köpte sex stycken brunbetsade pallkragar. Den understa pallkragen ställdes på en skiva oljeplyfa där vi först hade skruvat fast hjul undertill. Lådan blir mycket tung, så stadiga hjul behövs! Vi vill kunna flytta lådorna vid behov, vill man inte det behövs förstås inte några hjul. Både oljeplyfa och dammduk fanns kvar sedan tidigare trädgårdsprojekt.

Invändigt på sidor och botten klädde jag pallkragarna med 5 cm frigolit från byggmarknaden för att ge lite vinterisolering. Längst upp på kanten häftade jag fast dammduk som döljer den vita frigoliten och skyddar den från att gå sönder.

21-maj-16-pallkragelada-4

I med fin jord från trädgården och lite matkompost och sedan var det dags att plantera! Lådorna har inga dräneringshål, vattnet rinner ut i skarven mellan bottenplattan och pallkrageväggarna.

Så här såg det ut i början av juli…2-juli-16-tradacket-pallkragelada-havtorn-ronnsumak

Och så här i början av augusti…
6-aug-16-pallkragelada-traddack-kanna-ronnsumak 6-aug-16-pallkragelada-kanna-ronnsumak-tradacket

I den ena lådan växer havtornsbuskarna ‘Svenne’ och ‘Lotta’ i sällskap med salvia ‘Nachtvlinder’.

I den andra lådan växer rönnsumak ‘Tiger Eyes’ tillsammans med rönnspirean ‘Sem’. I den här lådan testade jag rödtonad höstflox tillsammans med kanna och ettårig gul rosenskära ‘Xanthos’. Det som hänger ner över kanten är trumpetranka. Kannorna ska inte tillbaka nästa år då de var hemskt jobbiga att få upp till hösten, men något annat med färg blir det nog. Trumpetrankorna hamnade i komposten, de har inte varit i närheten av att blomma på två år och då de inte tål frost och ska vinterförvaras gav jag upp. Nästa år får något ettårigt hänga ner.14-juli-16-pallkragelada-kanna-ronnsumak-tradacket

Trevlig helg! Det här var mitt bidrag till veckans Blommig Fredag vars tema är Något nytt?! Titta gärna in hos Hélena för fler bidrag. (Vill du se mer vad som händer hos oss just nu så titta gärna in till @kristinas_oas på instagram.)

Mest efterlängtad varje vår, en riktig charmör

Bild

Blommig Fredag har En charmör som tema denna vecka. Som jag har funderat. Men i slutändan blir det… Krokus.


20 mars 16 krokus skära rabatten bin 2

Ingen annan blomma gör mig lika knäsvag. Krokusen får mig varje vår att falla ner på knä i ren glädje över att trädgården har väckts till liv igen och att första humlan har tittat fram.

12 mars 15 vårtecken gul krokus humla

12 mars 15 vårtecken vit lila krokus prins claus

12 mars 15 vårtecken gul strimmig krokus

nässelfjäril krokus

Kommer ni ihåg våren 2013 och hur sen den var? Hur vårabstinensen var total och vårblommorna på fönsterbrädan desto fler? Den 23 mars siktade jag äääntligen den första ensamma lilla krokusen i Stäpprabatten i varmt söderläge. Helt underbart! Lyckokänslan var total.

blommande krokus

Men det är ändå när de är lite fler i grupp som de är som allra vackrast.

krokusar

Så njut av det som är min personliga lilla charmör i trädgården, och om tre fyra månader är vi där igen…🙂

Krokus vid magnolian i Pionrabatten

Önskar en trevlig helg! Här blir det födelsedagskalas för att fira två av barnen som har fyllt år i november. Pepperkaksbak blir det också efter vårt gamla släktrecept som jag har delat med mig av HÄR.

pepparkakor

3 bra böcker om både vanliga och ovanliga bär och frukter i trädgården

Bild

bok-bar-atbart

I förra inlägget skrev jag om de frukter och bör vi numera har i trädgården. Hur har jag då hittat alla konstiga sorter? Jo, bland annat genom de här tre böckerna som jag varmt rekommenderar. Vill du inte köpa dem finns de att ta hem som fjärrlån på biblioteket.

Anders Kjellsson, numera Stålhandske, skrev långt innan han blev chefsträdgårdsmästare på Göteborgs Botaniska en bok om ätbart som heter ”Skörda nya smaker”. Där har jag hittat narrbuske (vars frukter smakar honungsmelon), vinhallon, blomsterkornell, koreansk silverbuske, blåbärstry, snödroppsträd… Boken listar en mängd olika bär och frukter från vanliga vinbär, björnbär och hallon till mer ovanliga. Storlek, odlingsråd och hur frukten smakar gör det lätt att avgöra om det är något för den egna trädgården eller inte.

På den framtida önskelistan står blodplommon ‘Trailblazer’, Granatäpple ‘Nana’ och pimpernöt.

Boken tipsar inte bara om ätbart, utan berättar också hur man får plats med mer ätbart i sin trädgård, vilka växter som är extra bra för insekter och hur man kan bygga ett övervintringsställe för grodor och paddor.

Leif Blomqvist driver plantskola i Finland och har många spännande sortval i sin webhandel om man bor i högre zoner i Sverige. I boken ”Trädgårdens bär” beskriver han en mängd olika ätbara bär och frukter, komplett med odlingsråd, bra sortnamn och recept!

På den framtida önskelistan står hjortron, självpollinerande sorten ‘Nyby’ låter intressant. Hjortron ska planteras i en blandning av ljus växttorv och renlav och man bör göra som en ”bassäng” med plast i botten så odlingen aldrig torkar ut. Även fjärilsranka, Schisandra chinensis, verkar intressant.

Den tredje boken, ”Från aprikos till äpple” av Christina Högardh-Ihr, tar även den upp en mängd olika bär och frukter för den egna trädgården. Urvalet är något mer vanligt, om nan nu kan skriva så, med bär och frukter som de flesta av oss kan hitta i närmaste plantskola. Här finns dock några mer ovanliga som mispel, mullbär och kvitten beskrivna i ord och bild med tips på bra namnsorter. Även i denna bok finns recept på vad man kan göra med skörden.

Det finns ju så många fler goda bär utöver de vanliga vinbären, hallonen och äpplena, och de är väl värda att upptäcka.🙂 Vill du veta vad som finns i vår trädgård hittar du hela listan HÄR.

Vill man veta mer om ätliga växter, som är fler än vad man kan tro, rekommenderas en sökning på Plants for a futures hemsida.

Att ändra inställning till sin egen trädgård ~ följ med på min mentala omställningsresa

Bild

För 18 månader sedan bytte jag jobb. Övergav tangentbordet och stoppade händerna i jorden. Min kollega som gjort en liknande skifte för tio år sedan varnade mig: ”var beredd på att inställningen till din egen trädgård kommer att förändras”. Jag förstod väl någonstans innerst inne att hon nog hade rätt, men beslöt mig också för ta dagen som den kom och inte fundera så mycket på det i förväg.

24-maj-16-tradhornet-dammen-ginnalalonn


Projekt vattenblänk i Trädhörnet. Kvällssolen silar genom ginalalönnens krona och lyser upp gyllenlönnen och pärlbusken ‘The Bride’.

I det dolda har förändringen legat där och lurat. Bitvis har det varit tufft. Betydligt tuffare än jag hade trott. Det handlar nämligen om min mentala inställning till trädgården, min gröna oas i vardagen. Att ändra sitt tänkande efter 20 års trädgårderande, det är en utmaning. När jag kom hem från förra jobbet kunde jag gladeligen gå direkt ut i trädgården, rensa ogräs, gräva om en rabatt, lassa kompost och kärra ut… Det var min lösning för att hantera stressen i det yrket. Nu är jobbet ett annat. Och är det en dag när jag jobbat hårt fysiskt utomhus är ärligt talat inte ogräsrensning det som lockar mig mest när jag kommer hem.😉

1-juni-16-pool-bad


Poolen har använts flitigt sedan den kom på plats i trädgården. Här svalkar sig barnen och deras kompisar varma sommardagar. Jag får lugn trädgårdstid på köpet och slipper köra till stranden. Och kanske, om det är en riktigt varm dag, blir det även ett dopp i kvällningen för min egen del.

Nej, jag har i år fått jobba hårt på att bara vara i vår trädgård. Att inte ha dåligt samvete över att jag varken vill eller orkar rensa ogräs när jag kommer hem (fast det definitivt skulle behövas). Att vara nöjd med att gå en runda i trädgården, fotografera något jag vill dokumentera, plocka lite ätbart och stoppa i munnen, vattna frösådder och krukor när det behövs. Helgerna har blivit mer fokuserade kring att göra de där ”jobben” som behöver göras i trädgården. Skulle jag någon gång ha lust att göra ett mindre projekt efter jobbet (som att plantera några inköpta växter eller klippa ner visset), ja, då får jag se det som en bonus.

2-juli-16-appellador-stilleben-vaxthuset


Stilleben utanför växthuset. Den uppstammade fuschian, doftpelargonen och den lilla blodboksplantan stod i fokus när den här bilden togs.

Vad innebär då förändringen för vår trädgård? En hel del. Inte minst ”vårbruket” kommer nästa år att bli ett helt annat. När det mesta ska fixas på helgen kan jag inte fortsätta att jobba så tidsödande som jag gjort i alla år med att först röja ur allt fjolårsvisset ur rabatterna, kompostera det och sedan mulcha ut med fjolårskomposten. I stället får det bli som allt fler parkförvaltningar jobbar, att finfördela det fjolårsvissna på plats och låta det ligga kvar i rabatten för nedbrytning. Jag som gillar städade rabatter kommer nog att få jobba rätt hårt med min attityd till ”stökigare” rabatter.😉

2-juli-16-tradgardslandet-gronsaker


Trädgårdslandet vid östergaveln av huset, ätbart blandas med blommor i de upphöjda odlingsbäddarna. I bakgrunden blommar rosen Gislaine de Feligonde för fullt.

Så välkommen att följa med på min mentala resa nästa trädgårdsår, och dela gärna med dig av din inställning till din egen trädgård. Hur gör du? Trädgårderar du lite varje dag eller mest när du är ledig en heldag? Har du av någon anledning behövt ändra hur du ser på din trädgård och det som behöver göras där?

2-juli-avenboksportal-dagliljerabatt


Stig in genom avenboksportalen och den dolda privata delen av trädgården öppnar upp sig.

Det här var min tolkning av Blommig fredags tema I det dolda hos Hélena. Titta gärna in där för fler tolkningar.

Önskar en fin adventshelg! 

Kvitten, lingon och japanskt vinhallon ~ att odla vanligt och ovanligt ätbart

Bild

I vår trädgård finns numera många olika sorters ätbara bär och frukter. En del vanliga och en del lite mer ovanliga.13 juli 16 bär smultron blåbär vinbär hallonSkörd 13 juli 2016. Vinbär, krusbär, blåbär, smultron och hallon… Det är så här jag älskar bär allra mest, nyplockade direkt in i munnen!🙂

I år var första gången som jag kunde plocka bär från våra tre nya körsbärträd, buskkörsbäret ‘Lettisk låg, bigarrån ‘Stella’ och surkörsbäret ‘Fanal’. Av ‘Fanal’ blev det hela tre burkar egenkokad sylt och av de andra två tillräckligt för att kunna äta direkt från trädet. ‘Lettisk låg’ och ‘Stella’ mognade i början av juli, ‘Fanal’ i mitten av juli.

Sedan tidigare finns plommonträden ‘Reine Claude’ och ‘Opal’ och i år gav även nyplanterade ‘Czar’ skörd. Älskar de stora violetta plommonen med det söta gula fruktköttet. Tack vare feromonfällorna var plommonen med mask lätträknade i år.

Kvittenträdet ‘Leskovacka’ producerade för andra året stora vackra frukter som jag kokade marmelad och membrillo av. Fyra år från plantering till första skörden, helt okej. Och kvittenträdet bjuder också på sååå vackra blommor!

För femton år sedan planterade vi fyra olika sorters amerikanska blåbär. De trivs i sin plantering och har med åren producerat flera nya fröplantor som ger goda bär. En del bär påminner mest om vilda svenska blåbär, andra blir jättestora. Varje år får vi långt mer blåbär än vad vi hinner med att äta och plocka, men våra vänner klagar inte.😉

Nytt i Bärlandet är flera olika sorters lingon. ‘Ida’, ‘Koralle’ och Red Pearl’ ger ingen större skörd än, men jag fick en halv deciliter bär i år i alla fall. Ligger i frysen och väntar på en mjuk pepparkaka.

En av besvikelserna, så här långt i alla fall, är körsbärskornellen ‘Jolico’. Två år har jag haft den, båda åren har bären inte mognat innan frosten har förvandlat dem till en geggig massa på marken.:( De ska mogna i september-oktober, men om de inte mognar ens en varm höst som den vi hade i år, när ska de då lyckas göra det? Jag provsmakade sent i oktober och då var de ungefär lika sura som ett omoget krusbär… Trädet kan inte stå i soligare söderläge än vad det redan gör.

Men på plussidan finns havtornet som i år gav en rejäl skörd. Våra buskar ‘Svenne’ och ‘Lotta’ har i flera år varit planterade i stora plastkrukor för att vi ska slippa rotskotten. Men varje år har många bär trillat av, värmen i krukorna och bristen på vatten var boven i dramat. I år planterade de i stället i tre pallkragar på höjden. Det gick bättre, mycket bättre! Jag har kokat sylt men också torkat havtorn som russin.

Bland prydnadsväxterna i trädgården som även producerar ätbart finns blomsterkornellen. HÄR kan du läsa mer om hur jag gör sylt på bären som smakar tropiskt, åt nektarinhållet.

I år har jag planterat flera nya bär som jag ser fram emot att skörda nästa år. Gojibär, svarthallon ‘Munger’, fourberry ‘Orangesse’, blåbärstry och japanskt vinhallon. Om några år blir det dags för kärnfria vindruvor, för nu är även röda ‘Einset’ och gröna ‘Remaily seedless’ planterade. Väntar gör jag också på minikiwi, narrbuske, fembladig akebia och flera olika äppelsorter. I trädgården finns många fler sorters bär och frukt, den kompletta listan över allt ätbart hittar du HÄR.

Det var för två år sedan som jag bestämde mig för att börja odla ännu mer ätbart i trädgården, att sakta förvandla delar av den till en forest garden, dock med inslag av prydnadsväxter. Vill du läsa mer om det kan du göra det HÄR. När vi flyttade in 1999 fanns två fruktträd i trädgården: det stora plommonträdet och bigarråträdet som numera är stommen i Lunden.

Nu är jag nyfiken om du odlar någon frukt eller bär som du kan rekommendera? Samma eller något som inte finns hos oss, det spelar ingen roll.🙂

Nästa inlägg blir boktips på temat bär och frukt och så en liten framtida önskelista för min del… Önskar er en fortsatt fin helg!

Vintrigt vackert redan i november ~ frost, snö och solande papegojor

Bild

När även vi i södra Sverige får snö i mitten av november, ja, då är det verkligen ”vinter” tidigt. I går var första dagen som jag såg vår trädgård i dagsljus på två veckor, för förra helgen var jag och de två yngsta barnen 30 mil norrut och hälsade på mamma/mormor. Vi fick vår beskärda dos av snö där också. Det skulle ”bara” komma lite snöblandat regn, men det kom lite mer…😉

5 nov 16 snölykta
Dottern A bygger snölykta hemma hos mormor.

Under veckan har jag fotograferat vår trädgård i skymningsljus när jag har kommit hem från jobbet. Det är vackert…
10 Nov 16 gräsmattecirkeln snö framsidan
Framsidans gräsmattecirkel med stenkant syns lika väl efter lite snö som när gräset lyser grönt.

10 Nov 16 måne ledfåglar havtorn
De fina LED-fåglarna lyser upp havtornsbusken på trädäcket och i bakgrunden hjälper månen till med belysningen.

… men jag föredrar nog dagsljus ändå!🙂 I går blev det en lång fotorunda bland snö och frost och så här ser det ut hos oss just nu:

12-nov-16-sno-framsidan-grascirkel
Norrsidan på huset, hit når inte solen många timmar på det mörka halvåret.

Många närbilder, men det är ju så vackert med frost! (Om du för markören över bilden ser du namnet på växten.)

12-nov-16-frost-tradhornet
Fågelhuset i bakgrunden, busken till vänster är de stora ‘Moonlight’-rosorna och träden till höger i bild är Ullungrönnen ‘Dodong’ och blomsterkornellen.

Till västerdelen i trädgården, Trädhörnet, når solen och det märks. Som här, på den överblommade sommarrudbeckian där frosten på sidan närmast solen har smält…12-nov-16-frost-sommarrudbeckia

12-nov-16-sno-fagelhus-tradhorn
På södersidan av huset skiner solen hos papegojorna och parakiterna.12-nov-16-pennats-rosella-1Pennant rosellorna Vasco och Carmen sitter uppflugna på gallret och ”solar”. De är aldrig så självlysande som i den lågt stående vintersolens strålar. Genom gallret kan du ana något lila..12-nov-16-frost-hostaster…det är en av höstastrarna som inte har gett upp, trots frost och minusgrader!🙂

Solen och frosten gör vissa växter vackrare än andra:

Önskar en fortsatt fin helg och ny vecka! Avslutar med en av de tåligaste rosorna som alltid blommar länge: Gislaine de Feligonde.

Ros Gislaine de Feligonde

Gren efter gren… Så här gör jag efter beskärning

Bild

I vår tätplanterade trädgård ingår en årlig beskärning och uttunning av vissa träds kronor och buskars grenar. I JAS, juli-augusti-september, går både grensåg och sekatör varm. Men vad ska man göra med allt som tas bort? Jag vill inte köra iväg med mer än nödvändigt till tippen, utan väljer att återanvända det allra mesta.

Först renskär jag de större grenarna helt, så jag bara får stammarna kvar. Årets omgång ligger just nu mellan två av odlingslådorna och väntar på vidare användning.21-okt-16-tradstammar-beskarning-zinnia

Jag lägger grenarna inne bland perenner där de sakta kan förmultna och ge död ved till de insekter och organismer som behöver det.

De halvstora grenarna som har en tjocklek på tre centimeter och neråt kapar jag i en lagom längd, runt 30 cm, och staplar som insektshotell.21-okt-16-beskarning-pinnar

Det är bara de hyfsat raka delarna av grenarna som används, det som är alltför krokigt hamnar på tippen eller sågas i mindre bitar och läggs i komposten.

Det som med lätthet går att klippa med sekatör klipper jag i bitar på cirka tio centimeter. Kvistbitarna skapar bra mull och luftighet i kompostjorden. jord 2

Det här tar förstås tid, enklare vore en kompostkvarn. Men den har jag sålt för många år sedan, den bara väsnades och klippte inte alls som jag ville. Många kompostmaskiner är dåliga på att kapa grönt material och jag har varken plats eller lust att lagra materialet tills det är torrt.

Nej, i stället kör jag mindfulness när jag står med sekatören i hand och klipper kvist för kvist i småbitar… En stund här och en stund där, så inte handen blir trött, och sedan är det klart. I år har jag sparat en hög grenar och kvistar i ett hörn bakom kompostområdet för att våra igelkottar kanske ska vilja övervintra där.2014 igelkott 2

Har du andra tips och råd vad man ska göra med material som blir ”över” i trädgården? Det behöver inte vara just grenar, kanske gör du något fiffigt med annat material.

Nu går vi in i november och trädgården går ner i vintervila för min del. Med lite mer tid testar jag Instagram (utöver bloggen), välkommen att följa mig där, @kristinas_oas

Önskar er alla en fin höstvecka!