7 trädgårdar värda ett besök

Bild

Kanske har du redan börjat fundera på nästa års trädgårdsbesök? Här kommer mina tips på sju parker och trädgårdar jag skulle vilja besöka igen.

Piet Oudolfparken i Hamm är definitivt värt ett besök för den som styr färden till Tyskland. Det är dessutom en park som är utmärkt om man reser med barn.

Klosterträdgården Prieure Notre dame D’Orsann i Frankrike är en av de trädgårdar jag aldrig glömmer.

I London finns den här vackra parken, Queen Elisabeth Olympic Parc.

Utanför Coventry i England finns Ryton Organic Gardens fyllt av inspiration.

I Danmark finns Birgit Helbos vackra trädgård. Den är absolut värd ett besök för den som ska till Fyn.

I Göteborg finns Botan, Botaniska trädgården, som är så otroligt vacker och välskött under alla årstider.

För den som är intresserad av träd är ett besök i ett arboretum ett måste. I mina hemtrakter i Västergötland finns ett mycket speciellt sådant, Alphems arboretum.

Alla de här sju har en sak gemensamt – de är alla tidigare visade här på bloggen som avsnitt i mina årliga vinterserier kring trädgårdar jag besökt som inspirerat mig (och förhoppningsvis fler). Självklart blir det nya delar den kommande vintern, med bild och text från årets trädgårdsbesök. Det här var mitt bidrag till dagens tema En trädgård att besökaTrädgårdsfägring.

Trevlig helg!

Annonser

3 filmer med Piet Oudolf, Stefan Mattson och James Hitchmough

Bild

Tänk vad trevligt det är med bloggvänner! Anni tipsade mig om några riktigt fina länkar i samband med att jag skrev om Piet Oudolfs planteringar i Maximilianpark i tyska Hamm. Eftersom jag unnar fler att få se dem gör jag ett nytt inlägg kring perennängar.

Fram till 1 juli 2018 kan man se föreläsningen med Piet Oudolf på Nordiska Trädgårdar 2013 HÄR. Under sin föreläsning tar Piet upp hur han började, Drömparken i Enköping, High Line i NY och mycket mer. Han pratar om vad som har lyckats, vad som har gått fel och visar massor av före- och efterbilder. Han förklarar också blockplantering, matrixplantering och hur han tänker när han designar.

Det var inte bara Piet Oudolf som föreläste på Nordiska trädgårdar samma år, även Stefan Mattson var där. Hans föreläsning kan man se HÄR. Stefans föreläsning handlar om starten med Enköpings berömda parker, om kvickrot som tog över och hur man löste det. Den handlar också om Skärholmens perennpark med en massa före- och efterbilder och vad kommuninvånarna tycker om planteringarna.

Ännu en mästare föreläste på samma trädgårdsmässa: James Hitchmough! Hans föreläsning finns HÄR. James föreläsning handlade om att plantera utan någon plan över huvud taget. Genom att SÅ frön i stället för att plantera. Knäckfrågan vid sådd är ju: hur många frön av varje sort måste man så för att få den flerlagerseffekt med plantor som är målet? James berättar om hur de gjorde och förklarar också hur man anpassar biologisk mångfald till en stad så de som bor det gillar det de ser.

Jag har besökt Piet Oudolfs plantering i Sölvesborg, Blekinge, flera gånger. Den är liten, men naggande god.

För ett par år sedan var jag också i Skärholmens perennpark, Stockholm (vilket jag inte har skrivit om på bloggen, men HÄR hittar du mer info om den).Perennparken i Skärholmen 7 juli 2016.

James Hitchmoughs arbete har jag sett i den fantastiska OS-parken i London. Det var en park som jag skrev två blogginlägg från, du hittar dem HÄR och HÄR.Queen Elizabeth Olympic Park i London.

TACK Anni! 🙂 Hoppas ni andra som gillar perennängar tar er tid att lyssna på föreläsningarna. Kom ihåg, de går bara att lyssna på några månader till, sedan är de borta.

Böljande perennängar av Piet Oudolf – inspirationsinlägg nr 11

Bild

Som final på årets inspirationsinlägg blir det besök i en park i Tyskland där Piet Oudolf har designat stora perennplanteringar.

Vi hamnade där mest av en slump. Jag längtade efter att få se en trädgård på vägen hem från Frankrike och började fundera på om inte Piet Oudolf möjligen hade designat något i Tyskland? Det hade han. 🙂 I staden Hamm (som idealiskt nog låg mer eller mindre längs den rutt vi ändå skulle köra) fanns en stooor park.

Maximilianpark är ett perfekt stopp längs resvägen, inte minst om man har barn i bilen. Parken har nämligen hur många olika slags lekplatser som helst för olika åldrar, olika serveringar, ett fjärilshus och, som sagt, urtjusiga planteringar av Oudolf. Så medan jag fördjupade mig i blomprakten hade barnen fullt upp på annat håll i parken och vi hade alla gärna stannat längre än vad vi hade möjlighet till. Barnen blev också småsura över att jag inte hade talat om att det fanns en vattenlekplats (där man behövde badkläder) i parken, men mammor är tyvärr inte allvetande och min tyska är inte vad den borde. 😉 Men det är ett tips för den som åker dit med yngre barn – ta med badkläder!

Det är inträde till parken och man väljer själv vad som ska ingå. Fjärilshuset och några andra saker kostar extra. Man kan också betala på plats om man ångrar sig senare under besöket. När vi var där hade de problem med utländska betalkort och vi som hade högst begränsat med kontanter kvar (det var ju näst sista dagen på resan) fick lite problem. Vi lyckades precis klara ut det utan att behöva åka iväg och ta ut mer pengar.

Det var lagom mycket folk i parken, ingen trängsel, så jag kunde njuta av perennplanteringarna utan en massa besökare ”i vägen” när jag skulle fotografera. Det är svårt att förmedla känslan, upplevelsen, av att gå på stigarna mellan de här stora planteringarna, sprängfyllda med vackra växter i full blom. Även om jag har varit i Piets parker i Skärholmen och Sölvesborg, så var det här första gången jag besökte en så stor och omfattande plantering.

Klicka på någon av bilderna så kommer de upp i större format som ett bildspel.

 

Jag avslutar med några allmänna bilder från parken. Det fanns mycket att titta på och inspireras av, inte minst stora sommarblomsplanteringar.

Jag tog inga bilder på lekplatserna, för jag fotograferar inte andras barn, men här nedan skymtar en bit av det stora äventyrslandet.

Det här var sista inspirationsinlägget för i år. Det blev ett extra mot vad jag hade planerat, för våren behagade ju dröja lite… Ja, den är ju knappt här än! 😦 Men nu är det fullt upp med frösådder och vårteckenspaningar, ska berätta mer på bloggen veckorna framöver. För den som vill se korta uppdateringar av vad som händer i trädgården så hänvisar jag till instagram. Och har du missat något av de tio tidigare inspirationsinläggen från Frankrike, så hittar du dem alla HÄR.

Önskar en fin vecka!

Upphöjda bäddar och blommor på rymmen – inspirationsinlägg nr 10

Bild

Jag har kommit fram till det sista inlägget från utställningsträdgårdarna på trädgårdsfestivalen i Chaumont sur Loire.

Den här trädgården heter L’homme qui aimait les fleurs – mannen som älskade blommor och är skapad av studenterna Jeanne Martin, Coralie Michel, Julien Magnan, Franck Masanell och Guillaume Nouvellon tillsammans med sin lärare Charles Moreau.

Det första som möter besökaren är de här höga lådorna med växter på ”taket” och långa rankor som hänger ner på sidorna. Marken är bar och inte ett ogräs finns i sikte.

Där uppe sträcker sig blommorna mot solen och långa rankor från bland annat jasmin och klematis hänger ner över kanten. 

Eller som här, passionsblomma.

En vacker lilablå näva, förmodligen ‘Rozanne’, och bakom den irisblad.

På de lägre lådorna syns blandningen av växter bättre. Olika bladformer och blommor kompletterar varandra.

Struktur, raka hörn och så frodiga vackra växter som väller ut över kanterna. Vi som har ett flertal upphöjda odlingsbäddar i trädgården gillade förstås den här utställningsträdgården, inte minst för att de uteslutande hade använt sig av olika gröna, grå och lila toner i planturvalet.

En svagt sluttande träramp leder upp till en utkiksplattform längst bort i trädgården.

Uppifrån utsiktsplatsen kan man se ut över hela trädgården.

Och det är nu man lägger märke till hur det strikta och fyrkantiga bryts upp av växter som sprider sig mellan de upphöjda lådorna. Lådorna är också lägre här och verkar sakta sjunka ner i marken.

Växterna väller liksom ner över kanten och sprider sig vidare mellan lådorna…   

Programbladet berättar en saga om den här trädgården. Jag har valt att lägga den sist i inlägget för jag upplevde själv att mitt intryck av trädgården blev ett annat när jag efteråt läste den. Avgör själva om ni ändrade uppfattning. 🙂

Det var en gång en man som älskade blommor. Han älskade dem så mycket att han samlade alla blommor i hela världen bakom murar och satte dem på piedestal. När det var gjort utropade han sig själv till Blomsterkung.

När mannen dog och hans kropp blev till mull kom nya blommor fram där han begravts. Deras frön spred sig mellan kolumnerna av insamlade växter och sakta bröts det strikta upp i lösare former.

Berättelsen om trädgården avslutas med de tankeväckande orden ”Mannen hade glömt det viktigaste: de må vara ömtåliga, små och kortlivade, men blommor är gjorda för att spridas och utvecklas.”

Nästa vecka är det dags för det avslutande inspirationsinlägget för i år. Då får ni som gillar Piet Oudolf ert lystmäte. Tidigare inspirationsinlägg hittar du HÄR.

Våren dröjer, vi får längta lite till verkar det som. Önskar en skön marsvecka, vilket fall som.

Från kaos till blommornas makt – inspirationsinlägg nr 9

Bild

Jag fortsätter besöken i utställningsträdgårdarna i Chaumont sur Loire. Veckans trädgård handlar om krig och fred, om kaos och en ny ordning, om före och efter. Trädgården heter Les fleurs prennant le pouvoir – när blommorna tar makten. Bakom den står Colombe Perrin, Erell Pencreac’h och Rozanne Moraux från Frankrike.

Trädgården var nog den av alla de 26 som väckte mest tankar och känslor. 2017 var ju året när terrordåden nådde oss även i Sverige på ett annat sätt än förut. Teamet bakom trädgården tog besökarna med på en resa från krig till fred, från kaos till en tid när blommorna har tagit makten. Det ska bli intressant att höra vad ni läsare tycker, risken är nog att det här är en trädgård där känslan inte går igenom bilderna. Men jag gör ett försök! 🙂

Vid ingången är det sobra färger, rost, kamouflagenät och en blinkning till Lennon…

Gången leder vidare. Grönskan växer delvis växer in genom kamouflagenätet, men färgerna är fortsatt dova.

Genom några smala springor i en vägg skymtar så plötsligt något annat. Färg. Ljus. Liv.

Besökarna får se mer och mer av innergården i utställningsträdgården.

De rostiga skärmarna blir nu bakgrund till innergårdens färgstarka blommor.

På väggen ovanför anisisopen syns de smala springorna där man fick en glimt av innergården.

Krig och kaos är över. Blommorna har tagit över. Det är vilt och vackert på samma gång.

Utställningsträdgården anlades i april och nu är det 1:e augusti. Klängväxterna har vuxit till sig och sensommarblommorna visar upp sina glödande färger. Längst bort skymtar utgångsportalen med ett draperi (så man inte ska se innergården vid ankomsten).

Innan vi lämnar trädgården tittar vi närmare på några av blommorna. Vackra böljande gräs uppblandat med bland annat jätteverbena, solhattar, anisisop, fackellilja, sommarljus, höstlilja, kransveronika och solbrud.    

Nästa vecka visar jag den sista trädgården från Chaumont och det inlägget är också det näst sista inspirationsinlägget för i år. Tidigare inspirationsinlägg hittar du HÄR.

I natt drömde jag att det regnade. Ett stilla, livgivande och doftande vårregn. Jag vaknade full av vårhopp, bara för att titta ut genom fönstret och se snön täcka trädgården fläckvis. Och termometern visade minus 2 grader.

Önskar en trevlig marsvecka, snö eller inte, här tänker jag ägna söndagen åt sådder. Inomhus, ska väl tilläggas. 🙂

Solhattar och rudbeckior i mängd – inspirationsinlägg nr 8

Bild

Det här blir ett inspirationsinlägg för de av er som liksom mig bara älskar solhattar och rudbeckior! 🙂 På den internationella trädgårdsfestivalen i Chaumont sur Loire fanns det två utställningsträdgårdar som båda hade dessa blommor i en central plats i sin design.

I utställningsträdgården L’agora av Justine Creugny, Clémence Mautouchet och Clémence Noury från Frankrike stod verkligen 2017 års övergripande tema Flower Power i centrum. Agora är det öppna torget i antikens Grekland. I denna trädgård demonstrerar växterna tillsammans med besökarna för demokrati. Tala, skrik, sjung – säg vad du vill säga i en megafon nära dig och skydda din rätt att kommunicera, din rätt att växa i frihet.

Den här trädgården tyckte jag mycket om. Blandningen av trädäck, svepande prydnadsgräs och färgstarka rudbeckior. Mmm, just my cup of tea!

Den andra trädgården med solhattar i centrum var denna, Tête-a-tête av Anna Rhodes, Martin Stevens, Melissa Orr och Ryan Morton från Storbritannien. Redan vid ingången tog nedanstående citat av Henri Matisse emot:

Välkommen till ett privat samtal där man som besökare får se blommorna ur lite olika vinklar. Här och var hänger växter ner från de stora upphöjda planteringskärlen.

Utställningsträdgården innehåller också en hel del grönt med olika bladväxter, ormbunkar och mossa.

Vilket hav av solhattar! Det är inte utan att man så här års längtar lite extra efter sol och utslagna blommor.

Nu går vi in i mars och ännu är det vinter kvar även här i södra Sverige. Jag fortsätter visa trädgårdar jag besökte förra sommaren i några veckor till. För tidigare inspirationsinlägg, klicka HÄR.

Grönt är skönt – inspirationsinlägg nr 7

Bild

Vi fortsätter bland de internationella utställningsträdgårdarna i Chaumont sur Loire även denna vecka. I fokus står två gröna trädgårdar – grönt är skönt! 🙂

Den här trädgården heter Les jardin des ombres et du repos – Skuggans och vilans trädgård – och är gjord av trädgårdsmästarna på Chaumont. Låga bänkar i svart granit och gröna trädormbunkar och andra växter med olika vackra bladverk. I bakgrunden höga bambu.

Regnbågsbräken, rödbladig fläder, dagliljeblad, mörkt ormskägg, kärleksört med mera. Klicka på någon av bilderna så kommer de upp i större format i ett bildspel.

Mer grönt blir det i nästa trädgård, Les coulisses de l’attraction, Attraktionens kulisser. Den är gjord av Adrien Ohlmann och Audrey Volpelier från Frankrike.

Första intrycket är det här: ett plank med ett titthål. Som en magnet dras man så klart till fönstret…

Och då blir synen denna: en mörk damm, vackra mörkblå Afrikas blå lilja och höga rutor (tror jag det är, rätta gärna). Och längst bort skymtar jag i en spegel som skapar en illusionen av djup.

Vyn från sidan ser ut så här:

Där fanns en liten sittplats där man kunde sitta och se på vattenspegeln.

Vyn från sittplatsen:

Avslutar med ett par detaljbilder på det som blommande i denna mestadels ”gröna” trädgård. 

Nästa veckas inspirationsinlägg fortsätter i Chaumont, då blir det två trädgårdar med förkärlek för solhattar och sommarrudbeckior. Tidigare inspirationsavsnitt hittar du HÄR.