2017 års trädgårdsplaner

Bild

Planerna inför 2017 är som vanligt ett antal. Vad som blir gjort återstår att se när trädgårdsåret sammanfattas om tolv månader. Och du som inte gillar lååånga inlägg, jag önskar ett Gott Nytt År redan nu. 😉

Jag har tidigare berättat om flytten av växter från Lunden till Trädhörnet. Under två år har jag flyttat alla små ömtåliga lundplantor. I Lunden ska det nu bli mer robusta plantor och mer ”vilt” med ramslök, vitsippor, ormbunkar och hassel. Växtflytten går 2017 in på upploppet. Nästan allt är flyttat och det är ”bara” en del vanliga perenner kvar att gräva upp. Vi har nämligen lite andra planer för Lunden… Och nu kan jag officiellt berätta om dem, för nu är bygglov med mera klart! 🙂

Vi ska bygga ännu en mindre bod i trädgården. Där ska vi ha fler parakiter och så en liten flock vaktlar. Bredvid boden kommer vi att bygga en utomhusvoljär där parakiterna tar hand om den översta delen och vaktlarna tar hand om markplanet. Det blir Bourkes parakit och Blåvingeparakit samt Kalifornisk tofsvaktel. Klicka på namnen om du vill se hur fåglarna ser ut. Vi ser fram emot att få äta små goda vaktelägg så småningom! 🙂19-nov-16-komposthornan-1De höga käpparna markerar den bortre delen av nya boden och de lägre markerar voljärdelen. Till vänster i bild syns de upphöjda sparrisbäddarna och staketspaljén i bakgrunden är den ena väggen till den nuvarande komposthörnan.

19-nov-16-komposthornan-2
Vi har redan påbörjat projektet genom att flytta varmkomposten till sin nya plats och maken har byggt nya spaljéväggar vid sidan om.

19-nov-16-komposthornan-3
Mot de nya spaljéerna kommer rosen Mme Alfred Carrière att klänga. Har tre jättestora exemplar som grävdes upp från Stora trädäcksrabatten i våras. Mellan de två spaljédelarna kommer det att bli en port in i nya komposthörnan. Den nya komposthörnan blir längre och smalare än den gamla och flyttas så den ligger närmare hörnet på tomten. När nuvarande komposthörna byggdes för 14 år sedan bestod hela baksidan av trädgården av gräsmatta… Det gör den inte längre och jag har suckat över de där outnyttjade kvadratmetrarna i flera år. Nu kommer hela hörnet i trädgården till användning.

Vid sidan av boden och voljären ska vi bygga ännu en nätinhägnad, denna gång åt två kaniner. Våra två yngsta barn har önskat sig kaniner i flera år och i och med omgörningen av området kring komposthörnan faller alla pusselbitar på plats. Kaninerna ska nämligen inte få en sedvanlig pytteliten träbur, utan ett rejält hus med en utegård som de själva kan gå ut i som de önskar. Jag har inspirerats av den här bilden:
rabbit-enclosure
Bilden kommer från justrabbits.com

Omgörningen av komposthörnan är som sagt redan inledd och just nu har vi en och en halv komposthörna… 😉 På så sätt slipper jag flytta tre kubik kompostjord i onödan. När kompostjorden i de gamla facken har kärrats ut i vår river vi den gamla delen. Under tiden kan jag slänga det som tillkommer i det första av de två nya facken. Den nya komposthörnen får två öppna fack på vardera drygt två kubik. I nya komposthörnan blir det också plats för växter som står på ”vänt” att planteras ut, perennfrösådder med mera. Den stora 300 liters vattentunnan som jag i två år fyllt med kranvatten ska nu få regnvatten från den nya bodens tak i stället.

Det blir kompostbygge under våren och då läggs också grunden av lecablock till boden och voljärdelen så att jag kan flytta/plantera växter och träd i denna del av trädgården. Själva boden byggs till hösten. Förhoppningen är att bod och voljär ska kunna välkomna sina nya invånare någon gång därefter.

När ovanstående omflyttning är klar tar nästa del av Lunden vid. Jag har för närvarande ett flertal vackra sensommarperenner krukade. Miscantusgräs, aklejrutor, höstanemoner, höstastrar med flera. De är ju som allra vackrast när den låga höst/vintersolen skiner igenom dem och tanken är att de ska få området i den del av Lunden som ligger mitt för poolen och angränsar till trädhörnet med sina japanska lönnar.
18 okt 15 lundområdet trädhörnet blodlönn solfjäderslönn
Så här ser Trädhörnet ut om hösten. Strax bortanför, hitom det stora plommonträdet i bakgrunden, ska höstperennerna planteras.

Knappt hade vi byggt vår lilla trädgårdsbod med fiffig dold soptunneplats på baksidan förrän nyheten att vi skulle få hushållsnära sortering = två stycken 80×100 cm tunnor slog ner. Var i hela friden ska vi kunna ”gömma undan” två så stora tunnor i vår trädgård?! Efter mycket funderande fram och tillbaka har vi landat i att vi ska göra som Anette med bloggen Rost och rädisor har gjort: bygga ett litet hus för tunnorna där vi som bor slänger från ena sidan och de som tömmer lätt kommer åt tunnorna från andra sidan. Huset ska vi klä med klängväxter och så blir det nog ett växttak också. De som går förbi vår uppfart kommer att se tunnorna, men det hade de ju gjort i alla fall… 😉
sophus
Anette har lånat mig ett foto på sin fiffiga lösning på hur man döljer fula soptunnor. Tack Anette! 🙂

Bolltujorna som en gång för många år sedan var så små blir allt större. På lappen stod det att de skulle bli en meter… Det har de passerat för länge sedan. Samtidigt vill jag inte ta bort dem. De bidrar med vintergrönt i trädgården och när det faller snö är de så fina! Lösningen blir att formklippa dem. De nedersta grenarna ska tas bort och resterande grenar tunnas ur och bollklipps. Blir det inte bra så åker de väck och jag planterar något annat vintergrönt i deras ställe.18-dec-16-bolltuijor-tradhornet

Sedan har jag ju följetongen sedan ett par år tillbaka, drömmen om ett vattenblänk i trädgården… Blir 2017 året när den förverkligas? Återstår att se! Jag har ju tidigare skrivit (HÄR) om den största planen av dem alla, att ändra inställning till vår trädgård och dess skötsel, och det blir nog utmaning nog. Dammen är det ingen brådska med, jag kan leva med gropen i det hörnet ett bra tag till.

På det personliga planet blir det besök på Trädgårdsfest mitt i vintern i Varberg med trädgårdsamatörerna nu i trettonhelgen och förhoppningsvis även en tur till Riksmötet i Kalmar i juni. HÄR kan du läsa mer om det första riksmötet jag besökte för ett par år sedan.

Men mest av allt ser jag fram emot att äntligen få komma iväg och besöka Chelsea Flower Show! Vi har biljett till torsdagen som är första dagen för de som inte är medlemmar i RHS. Med på resan till London är trädgårdsintresserade dottern A som brukar hänga med mig på trädgårdsrelaterade saker. Nu ska vi inte bara gå på trädgårdsmässa, vi ska hälsa på min engelska väninna med familj också. Blir en vecka att se fram emot.

Vart det bär av på semester i sommar är i skrivande stund inte klart, men att det kommer att bli ett trädgårdsbesök eller tre under resan är jag tämligen övertygad om. 😉
London 2015 trädgård
På besök i privatträdgårdar i London under semestern sommaren 2015.

Vill du läsa om 2016 års planer kan du göra det HÄR och vill du läsa hur det blev i verkligheten kan du göra det HÄR. Det här var mitt bidrag till Blommig Fredags tema 2017. Titta gärna in till Hélena för fler tolkningar. Önskar en fortsatt fin vecka och ett riktigt Gott Nytt År!
Fyrverkeri 1

3 bra böcker om både vanliga och ovanliga bär och frukter i trädgården

Bild

bok-bar-atbart

I förra inlägget skrev jag om de frukter och bör vi numera har i trädgården. Hur har jag då hittat alla konstiga sorter? Jo, bland annat genom de här tre böckerna som jag varmt rekommenderar. Vill du inte köpa dem finns de att ta hem som fjärrlån på biblioteket.

Anders Kjellsson, numera Stålhandske, skrev långt innan han blev chefsträdgårdsmästare på Göteborgs Botaniska en bok om ätbart som heter ”Skörda nya smaker”. Där har jag hittat narrbuske (vars frukter smakar honungsmelon), vinhallon, blomsterkornell, koreansk silverbuske, blåbärstry, snödroppsträd… Boken listar en mängd olika bär och frukter från vanliga vinbär, björnbär och hallon till mer ovanliga. Storlek, odlingsråd och hur frukten smakar gör det lätt att avgöra om det är något för den egna trädgården eller inte.

På den framtida önskelistan står blodplommon ‘Trailblazer’, Granatäpple ‘Nana’ och pimpernöt.

Boken tipsar inte bara om ätbart, utan berättar också hur man får plats med mer ätbart i sin trädgård, vilka växter som är extra bra för insekter och hur man kan bygga ett övervintringsställe för grodor och paddor.

Leif Blomqvist driver plantskola i Finland och har många spännande sortval i sin webhandel om man bor i högre zoner i Sverige. I boken ”Trädgårdens bär” beskriver han en mängd olika ätbara bär och frukter, komplett med odlingsråd, bra sortnamn och recept!

På den framtida önskelistan står hjortron, självpollinerande sorten ‘Nyby’ låter intressant. Hjortron ska planteras i en blandning av ljus växttorv och renlav och man bör göra som en ”bassäng” med plast i botten så odlingen aldrig torkar ut. Även fjärilsranka, Schisandra chinensis, verkar intressant.

Den tredje boken, ”Från aprikos till äpple” av Christina Högardh-Ihr, tar även den upp en mängd olika bär och frukter för den egna trädgården. Urvalet är något mer vanligt, om nan nu kan skriva så, med bär och frukter som de flesta av oss kan hitta i närmaste plantskola. Här finns dock några mer ovanliga som mispel, mullbär och kvitten beskrivna i ord och bild med tips på bra namnsorter. Även i denna bok finns recept på vad man kan göra med skörden.

Det finns ju så många fler goda bär utöver de vanliga vinbären, hallonen och äpplena, och de är väl värda att upptäcka. 🙂 Vill du veta vad som finns i vår trädgård hittar du hela listan HÄR.

Vill man veta mer om ätliga växter, som är fler än vad man kan tro, rekommenderas en sökning på Plants for a futures hemsida.

Kvitten, lingon och japanskt vinhallon ~ att odla vanligt och ovanligt ätbart

Bild

I vår trädgård finns numera många olika sorters ätbara bär och frukter. En del vanliga och en del lite mer ovanliga.13 juli 16 bär smultron blåbär vinbär hallonSkörd 13 juli 2016. Vinbär, krusbär, blåbär, smultron och hallon… Det är så här jag älskar bär allra mest, nyplockade direkt in i munnen! 🙂

I år var första gången som jag kunde plocka bär från våra tre nya körsbärträd, buskkörsbäret ‘Lettisk låg, bigarrån ‘Stella’ och surkörsbäret ‘Fanal’. Av ‘Fanal’ blev det hela tre burkar egenkokad sylt och av de andra två tillräckligt för att kunna äta direkt från trädet. ‘Lettisk låg’ och ‘Stella’ mognade i början av juli, ‘Fanal’ i mitten av juli.

Sedan tidigare finns plommonträden ‘Reine Claude’ och ‘Opal’ och i år gav även nyplanterade ‘Czar’ skörd. Älskar de stora violetta plommonen med det söta gula fruktköttet. Tack vare feromonfällorna var plommonen med mask lätträknade i år.

Kvittenträdet ‘Leskovacka’ producerade för andra året stora vackra frukter som jag kokade marmelad och membrillo av. Fyra år från plantering till första skörden, helt okej. Och kvittenträdet bjuder också på sååå vackra blommor!

För femton år sedan planterade vi fyra olika sorters amerikanska blåbär. De trivs i sin plantering och har med åren producerat flera nya fröplantor som ger goda bär. En del bär påminner mest om vilda svenska blåbär, andra blir jättestora. Varje år får vi långt mer blåbär än vad vi hinner med att äta och plocka, men våra vänner klagar inte. 😉

Nytt i Bärlandet är flera olika sorters lingon. ‘Ida’, ‘Koralle’ och Red Pearl’ ger ingen större skörd än, men jag fick en halv deciliter bär i år i alla fall. Ligger i frysen och väntar på en mjuk pepparkaka.

En av besvikelserna, så här långt i alla fall, är körsbärskornellen ‘Jolico’. Två år har jag haft den, båda åren har bären inte mognat innan frosten har förvandlat dem till en geggig massa på marken.:( De ska mogna i september-oktober, men om de inte mognar ens en varm höst som den vi hade i år, när ska de då lyckas göra det? Jag provsmakade sent i oktober och då var de ungefär lika sura som ett omoget krusbär… Trädet kan inte stå i soligare söderläge än vad det redan gör.

Men på plussidan finns havtornet som i år gav en rejäl skörd. Våra buskar ‘Svenne’ och ‘Lotta’ har i flera år varit planterade i stora plastkrukor för att vi ska slippa rotskotten. Men varje år har många bär trillat av, värmen i krukorna och bristen på vatten var boven i dramat. I år planterade de i stället i tre pallkragar på höjden. Det gick bättre, mycket bättre! Jag har kokat sylt men också torkat havtorn som russin.

Bland prydnadsväxterna i trädgården som även producerar ätbart finns blomsterkornellen. HÄR kan du läsa mer om hur jag gör sylt på bären som smakar tropiskt, åt nektarinhållet.

I år har jag planterat flera nya bär som jag ser fram emot att skörda nästa år. Gojibär, svarthallon ‘Munger’, fourberry ‘Orangesse’, blåbärstry och japanskt vinhallon. Om några år blir det dags för kärnfria vindruvor, för nu är även röda ‘Einset’ och gröna ‘Remaily seedless’ planterade. Väntar gör jag också på minikiwi, narrbuske, fembladig akebia och flera olika äppelsorter. I trädgården finns många fler sorters bär och frukt, den kompletta listan över allt ätbart hittar du HÄR.

Det var för två år sedan som jag bestämde mig för att börja odla ännu mer ätbart i trädgården, att sakta förvandla delar av den till en forest garden, dock med inslag av prydnadsväxter. Vill du läsa mer om det kan du göra det HÄR. När vi flyttade in 1999 fanns två fruktträd i trädgården: det stora plommonträdet och bigarråträdet som numera är stommen i Lunden.

Nu är jag nyfiken om du odlar någon frukt eller bär som du kan rekommendera? Samma eller något som inte finns hos oss, det spelar ingen roll. 🙂

Nästa inlägg blir boktips på temat bär och frukt och så en liten framtida önskelista för min del… Önskar er en fortsatt fin helg!

Gren efter gren… Så här gör jag efter beskärning

Bild

I vår tätplanterade trädgård ingår en årlig beskärning och uttunning av vissa träds kronor och buskars grenar. I JAS, juli-augusti-september, går både grensåg och sekatör varm. Men vad ska man göra med allt som tas bort? Jag vill inte köra iväg med mer än nödvändigt till tippen, utan väljer att återanvända det allra mesta.

Först renskär jag de större grenarna helt, så jag bara får stammarna kvar. Årets omgång ligger just nu mellan två av odlingslådorna och väntar på vidare användning.21-okt-16-tradstammar-beskarning-zinnia

Jag lägger grenarna inne bland perenner där de sakta kan förmultna och ge död ved till de insekter och organismer som behöver det.

De halvstora grenarna som har en tjocklek på tre centimeter och neråt kapar jag i en lagom längd, runt 30 cm, och staplar som insektshotell.21-okt-16-beskarning-pinnar

Det är bara de hyfsat raka delarna av grenarna som används, det som är alltför krokigt hamnar på tippen eller sågas i mindre bitar och läggs i komposten.

Det som med lätthet går att klippa med sekatör klipper jag i bitar på cirka tio centimeter. Kvistbitarna skapar bra mull och luftighet i kompostjorden. jord 2

Det här tar förstås tid, enklare vore en kompostkvarn. Men den har jag sålt för många år sedan, den bara väsnades och klippte inte alls som jag ville. Många kompostmaskiner är dåliga på att kapa grönt material och jag har varken plats eller lust att lagra materialet tills det är torrt.

Nej, i stället kör jag mindfulness när jag står med sekatören i hand och klipper kvist för kvist i småbitar… En stund här och en stund där, så inte handen blir trött, och sedan är det klart. I år har jag sparat en hög grenar och kvistar i ett hörn bakom kompostområdet för att våra igelkottar kanske ska vilja övervintra där.2014 igelkott 2

Har du andra tips och råd vad man ska göra med material som blir ”över” i trädgården? Det behöver inte vara just grenar, kanske gör du något fiffigt med annat material.

Nu går vi in i november och trädgården går ner i vintervila för min del. Med lite mer tid testar jag Instagram (utöver bloggen), välkommen att följa mig där, @kristinas_oas

Önskar er alla en fin höstvecka!

Våra vackraste höstfärger och så kom första frosten

Bild

I morse vaknade jag till krispig luft och rejäl frost. Vår första, så knölbegoniorna blommade utomhus fram till den 26:e oktober. Svårslaget rekord.

I eftermiddags när jag kom hem från jobbet låg de färggranna höstlöven i drivor på marken. Sådan tur att jag hann ut i trädgården på en fotorunda mellan regnskurarna i helgen… De senaste veckorna har det kommit över 120 mm regn här. Inte för att det är i närheten av att fylla på grundvattnet efter den torra sommaren, men regnat har det gjort.

21-okt-16-carmencitaronn-framsidan-grasmatta-azalea-kopparlonn
Framsidan med gräsmattecirkeln glöder av färg. I övre vänstra hörnet lyser blad och bär hos Carmencitarönnen, i motsatt hörn är det kopparlönnen som lyser röd och i nedre högra hörnet är det trollhasseln ‘Diane’ och azaleorna som står för färgerna.

 

I Trädhörnet är det ju favoritträdet nummer 1, den flerstammade Ullungrönnen ‘Dodong’, som är huvudnumret så här års.21-okt-16-ullungronn-dodong-tradgardskryddbuske-tradhorn

Detta vackra träd ser jag numera genom glasdörrarna i nya köket, en klar fördel eftersom jag inte måste gå ut i trädgården för att kunna se det. Rönnsumaken ‘Tiger Eyes’ bjuder på vackra färgtoner den också. I Ullungrönnen har jag hängt upp nattbon för fåglarna att krypa in i vintertid.21-okt-16-ronnsumak-tiger-eyes-ullungronn-dodong


På andra sidan fågelhuset skymtar ‘Dodong’, men där lyser också flera japanska lönnar, här nedan solfjäderslönn ‘Acontifolium’ och japansk blodlönn.

21-okt-16-fagelhuset-tradhornet-japanska-lonnar-ullungronn
21-okt-16-japansk-lonn-solfjaderslonn-acontifolium 21-okt-16-japansk-blodlonn

Hösthallonen fortsätter att ge bär. Det är något speciellt med att plocka bären så här års, men jag stoppar dem direkt i munnen och njuter av den sötsyrliga smaken. Av aronia och havtorn har jag nu skördat det jag vill ha, resten får fåglarna ta. Kvittenfrukterna är snart mogna, längtar efter att få känna den speciella doften.

På tal om bär har jag köpt några nya som det ska bli spännande att se hur de uppför sig åren framöver: Fourberry ‘Orangesse’, kärnfria vinrankorna ’Remaily seedless’ och ’Einset’, japanskt vinhallon, svarthallon ’Munger’ samt två namnsorter med lingon ’Red Pearl och ’Koralle’.

Önskar en fortsatt fin vecka!

Överraskningen från komposten ~ mitt eget mandelträd!

Bild

En dag i mitten av maj fick jag syn på en liten planta i en av de upphöjda odlingsbäddarna i trädgårdslandet. Först trodde jag att det var ännu en liten frösådd bigarråplanta (sådana har vi gott om), men när jag drog upp den…

19-maj-16-sotmandel-3

…så såg den ut så här!

Jag kan inte annat än att bli att bli imponerad över naturen. Det här är alltså en sötmandel som jag har slängt i matkomposten, kanske för att den har blivit för gammal eller har hamnat på golvet när jag har bakat biscotti. Den har legat i varmkomposten i ett antal månader innan jag lassat upp den (nästan) klara matkomposten som vintertäckning i trädgårdslandet. Minusgrader, snö och väta. Och sedan bestämde sig mandeln för att gro… Vad ger ni mig för de oddsen?! De verkar ha varit på mandelns sida i alla fall.

Jag tog den lilla plantan, satte den i en kruka och vårdade den ömt i växthuset. En månad senare, i mitten av juni, var den redan så här stor. Krukan jag planterade den i är en 10×10-kruka.

14-juli-16-sotmandel

När sommarvärmen kom fick den stå i skuggan vid kompostområdet. Mandelplantan har under sommaren vuxit snabbt och fått planteras om i en större kruka. Nu är den så här stor, se 10-liters vattenkannan bredvid!25-sep-16-sotmandel-mandeltrad

Vad jag kan läsa mig till är sötmandeln härdig hos oss i zon 1, i skyddat läge, och kan om jag har tur att blommorna blir pollinerade (eller jag själv gör det) bära frukt inom 4-7 år. Inte för att jag hade planerat att ha ett mandelträd, men jag gillar att odla ätbart. Att ha trädgård bjuder på överraskningar ibland och den här mandeln vill ju tydligen bo hos oss. 😉 Nu ska jag bara fundera ut var jag kan ha detta träd någonstans. Det kan ju, om det trivs, bli 4-6 meter högt. I vinter får det hur som helst stå i lekstugan där vi har ett frostvaktselement.

Önskar en fortsatt bra vecka och trevlig helg!

Fårull som marktäckare ~ utvärdering av första säsongen

Bild

18-maj-16-barlandet-jordgubbar-farull-1

En av de saker jag fick flest frågor om från besökarna under Tusen Trädgårdar i somras var fårullen. Grå och lockig återfinns den under vinbärsbuskar, krusbärsbuskar och hallon i Bärlandet.

Jag hade hört att fårull användes som täckmaterial av ekologiska äppelodlare och sedan själv sett den som marktäckning hos Mandelmanns på Österlen. När jag sedan fick reda på att en arbetskamrat hade får var resten enkelt. I våras fick jag fyra stora sopsäckar med nyklippt grå ull och projekt ”bädda in växter” inleddes. Jag la ullen så tjockt som de klippta fällarna var i sig själva, det vill säga runt 4-5 centimeter.

18-maj-16-barlandet-hallon-farull

Den här torra sommaren har ull som marktäckning varit gudasänt. Ullen har fångat upp det regn som har kommit och hållit kvar fukten i jorden, långt borta från solens heta strålar. I juni när vi inte hade fått regn på över en månad lyfte jag på ullen för att se hur det såg ut under. Fuktigt.

14-juli-16-vinbar-krusbar-barlandet-farull

Jag var lite fundersam till om ullen skulle blåsa iväg, men det mesta har stannat kvar och med tiden bildat en sammanhållen ”matta”. Varken fåglar, vår katt eller förbipasserande hundar (vi har en G/C-väg precis utanför tomtgränsen) har rivit loss ull som jag har märkt. Och sällan har väl smulgubbarna varit så rena och lite ätna av sniglar som i år!

18-maj-16-barlandet-jordgubbar-farull-2

Att ull är biologiskt nedbrytbart, kväver ogräs*, ogillas av sniglar**, håller kvar fukten, innehåller viss näring och för det mesta är gratis*** är alla bra anledningar till att prova. 🙂

14-juli-16-vinbar-barlandet-farull

Testsäsong 1 är över och baserat på erfarenheterna kan jag varmt rekommendera ull som marktäckare under bärbuskar. Jag kommer att återkomma i ämnet framöver. Det ska bli intressant att se hur ullen ser ut efter vinterns regnande/snötäcke och hur snabbt växterna kommer igång när de har ett täcke av ull runt omkring sig.

* Något enstaka ogräs har vuxit igenom ullen, men de har varit lätträknade. I vanliga fall har jag ganska mycket ogräs i den öppna jordytan, allt från maskrosor till våtarv.

** Har inte lyckats hitta en bra källa på denna uppgift, bara att många skriver att så skulle vara fallet. Vet du som läser här om det finns någon studie, så kommentera gärna så jag kan uppdatera inlägget.

*** Det flesta som föder upp lamm/får för köttets skull slänger ullen och blir bara glada att den kommer till användning i stället för att brännas/hamna på tippen.