Att ha papegojor i trädgården ~ så här har vi gjort

Bild

Trädgård är mitt största fritidsintresse, fåglar är makens. I trädgården bor våra tre par parakiter och papegojor. Kungsparakiter Alisterus scapularis (Ferdinand och Isabella), Pennant rosella Platycercus elegans (Vasco och Carmen) och morhuvad papegoja Poicephalus senegalus sp. (Marco och Sofia).

Varje par har en egen voljärdel (vi har valt att ge varje par mer än dubbelt så mycket flygutrymme som Jordbruksverket kräver). Varje voljär har en lucka in till friggeboden – fågelhuset – där paren har var sin innebur med mat, vatten och holk om de vill häcka. Fågelhuset är fullt isolerat och har ett frostvaktselement så det blir aldrig kallare där inne än 5 grader (för övrigt perfekt för övervintring av frostkänsliga växter som inte behöver ljus… 🙂 ).

Att djur kan dricka vatten och komma undan vädrets makter är viktigt. Nu är det sällan våra fåglar går in i huset på grund av dåligt väder, de är hellre ute även i höststormar och minusgrader.

Runt voljärerna har jag planterat träd och buskar för att ge fåglarna en skyddad miljö och välbehövlig skugga. Att det är lummigt och blommar runt om gör att burdelarna smälter in bättre i helheten.

Varma dagar tycker fåglarna om att bada – eller duscha som våra oftast får göra. Vi ställer vattenspridaren ovanpå burtaket och sätter på vattnet lite svagt. Fåglarna klänger och klättrar för att låta vattnet komma åt överallt och sitter sedan i solen och torkar de blöta fjädrarna.

Inne i fågelhuset har vi använt billigaste sortens klickgolv som väggbeklädnad. Lätt att hålla rent och svårt för fågelnäbbar att gnaga på. Efter tio år syns inget slitage alls.

Inflygningshålet från utevoljärerna kan stängas med två luckor, den ena för stängning på utsidan och den andra på insidan. Vid rengöring/koll av ungar är det bra att både kunna stänga inne och ute fåglarna beroende på vad vi ska göra.

Inneburens lucka går att öppna helt, men vid den dagliga matningen öppnar vi bara matkarusellen och svänger ut den. Gör rent, byter vatten och fyller på fröblandning.

Nya pinnar inom- och utomhus byter maken regelbundet. Bekanta med skog låter honom hämta sly (vi använder främst hassel). Nu har jag planterat en massa hasselskott i Lunden och med tiden kan vi ”skörda” egna pinnar.

När fåglar trivs med sin partner och omgivningar vill de häcka. I år har vi ungar hos både Pennant rosellorna och de morhuvade papegojorna. HÄR berättar jag mer om förra årets ungar hos de morhuvade.

Tyvärr dör husdjur också. Under de drygt tio åren med fåglar har vi förlorat dem på många olika sätt. De har dött av äggsjuka, bruten vinge (och efterföljande infektion), svultit ihjäl när partnern inte har matat hona med ungar, brutit nacken mot väggen när rovfågel har gjort utfall och de försökt fly… Våra fåglar av samma art heter likadant och inofficiellt sätter vi bara en siffra efter. Hos kungsparakiterna bor till exempel Ferdinand II och Isabella IV ihop. Vår förhoppning är att vår nya Isabella ska häcka nästa sommar. Ferdinand har fött upp många ungar med de tidigare Isabellorna.

Sällskapligast av fåglarna är morhuvade papegojan Marco. Han har en underbar fågelpersonlighet och är så tam som voljärfåglar blir. Maken får klia honom på huvudet och Marco sätter sig på axeln när C är i voljären och gör rent. Så nära låter inte Marco mig komma, men han vet att jag ofta kommer ned något gott. Maskrosblad, aroniabär eller en gräsvippa. Hos oss är våtarv, förvuxna salladshuvuden eller övermogna bär inget ledsamt, det är fågelgodis. 🙂

Har du som läser det här inlägget frågor så kan du ställa dem i en kommentar eller skicka ett meddelande via ”kontakt” i menyn ovan. Fåglar och trädgård går alldeles utmärkt att förena. 🙂

Trevlig helg!

Vintrigt vackert redan i november ~ frost, snö och solande papegojor

Bild

När även vi i södra Sverige får snö i mitten av november, ja, då är det verkligen ”vinter” tidigt. I går var första dagen som jag såg vår trädgård i dagsljus på två veckor, för förra helgen var jag och de två yngsta barnen 30 mil norrut och hälsade på mamma/mormor. Vi fick vår beskärda dos av snö där också. Det skulle ”bara” komma lite snöblandat regn, men det kom lite mer… 😉

5 nov 16 snölykta
Dottern A bygger snölykta hemma hos mormor.

Under veckan har jag fotograferat vår trädgård i skymningsljus när jag har kommit hem från jobbet. Det är vackert…
10 Nov 16 gräsmattecirkeln snö framsidan
Framsidans gräsmattecirkel med stenkant syns lika väl efter lite snö som när gräset lyser grönt.

10 Nov 16 måne ledfåglar havtorn
De fina LED-fåglarna lyser upp havtornsbusken på trädäcket och i bakgrunden hjälper månen till med belysningen.

… men jag föredrar nog dagsljus ändå! 🙂 I går blev det en lång fotorunda bland snö och frost och så här ser det ut hos oss just nu:

12-nov-16-sno-framsidan-grascirkel
Norrsidan på huset, hit når inte solen många timmar på det mörka halvåret.

Många närbilder, men det är ju så vackert med frost! (Om du för markören över bilden ser du namnet på växten.)

12-nov-16-frost-tradhornet
Fågelhuset i bakgrunden, busken till vänster är de stora ‘Moonlight’-rosorna och träden till höger i bild är Ullungrönnen ‘Dodong’ och blomsterkornellen.

Till västerdelen i trädgården, Trädhörnet, når solen och det märks. Som här, på den överblommade sommarrudbeckian där frosten på sidan närmast solen har smält…12-nov-16-frost-sommarrudbeckia

12-nov-16-sno-fagelhus-tradhorn
På södersidan av huset skiner solen hos papegojorna och parakiterna.12-nov-16-pennats-rosella-1Pennant rosellorna Vasco och Carmen sitter uppflugna på gallret och ”solar”. De är aldrig så självlysande som i den lågt stående vintersolens strålar. Genom gallret kan du ana något lila..12-nov-16-frost-hostaster…det är en av höstastrarna som inte har gett upp, trots frost och minusgrader! 🙂

Solen och frosten gör vissa växter vackrare än andra:

Önskar en fortsatt fin helg och ny vecka! Avslutar med en av de tåligaste rosorna som alltid blommar länge: Gislaine de Feligonde.

Ros Gislaine de Feligonde

Liv och död på samma dag hos parakiterna

Bild

Samma dag som vår allra sötaste Isabella inte orkade längre upptäckte vi att Carmen har kläckt fram två ungar. Motstridiga känslor hos oss alla.

Kungsparakit 9
Isabella i februari när hon åt jordnötter för att hålla värmen i vinterkylan.

Isabella är vår andra kungsparakithona på två år som dött. Den första Isabella dog av äggsjuka, hon kunde inte kläcka fram äggen och blev sjuk. Den andra Isabella dog för att hennes kropp inte orkade längre. Hon lyckades inte lägga befruktade ägg, hon och partnern fick inte till det riktigt, utan Isabella la omgång på omgång med obefruktade ägg. Men till skillnad från hönor var det inte hennes livsuppgift att göra det. Efter totalt 13 ägg i tre olika omgångar under sommaren orkade hon inte längre. I går hittade vi henne död i fågelhuset och i dag har C och barnen begravt henne i trädgården. Kungsparakiter kan bli runt 17-20 år, så när de dör i 3-årsåldern känns det otroligt trist.

Nu är vår förhoppning att Ferdinand ska slippa att sitta och ropa efter sin hona alltför lång tid. C har redan lokaliserat en Isabella III i Danmark. (Någon som vet någon fin besöksträdgård/välsorterad plantskola runt Köpenhamn eller på vägen till Fyn där fågeln finns? Tipsa mig hemskt gärna!)

I går när C stod i fågelhuset och tog hand om Isabella så hörde han plötsligt ett pip. Och det var inte ett pip som vuxna fåglar gör. Ett av våra andra fågelpar, pennant rosellorna, har fått sina första ungar!

24 juli 14 rosella fågelungar
Små, små fågelungar, bara 1-2 dagar gamla. Som jämförelse är de okläckta äggen ungefär 2,5 cm i längd. De två ungarna ligger hopslingrade i en boll. Det kan vara lite svårt för ett otränat öga att se ungarna, så jag beskriver: den ena ligger med ryggen nederst i bild, den kala nacken ovanför och på vänstra sidan av huvudet skymtar ögat som ännu inte har öppnats. Syskonet ligger delvis under och har sitt huvud på sidan till vänster om den förstas huvud. 

Vi har haft det här paret i två år, men det är först i år som hanen har börjat uppvakta och mata honan. Nu hade Carmen varit inne i holken i cirka 20 dagar, men så länge fåglarna ligger på ägg brukar vi inte störa dem. Vi väntar tills vi hör något från ungarna och passar sedan på att tjuvkika genom inspektionsluckan i holken när honan är ute i voljären en minut eller två för att flyga runt lite. Hade äggen varit obefruktade så hade hon övergivit dem ungefär nu, de känner av att det inte är något liv i äggen. I dag kunde C titta in i holken och det låg två små ungar och två okläckta ägg där. Äggen läggs med ett par dagars mellanrum och kläcks därmed vid olika tillfällen också.

Pennants rosellorna trivs i vårsolen.
Så här ser föräldrarna ut. Det är Carmen som sitter på burnätet och Vasco som sitter på pinnen. Den gulgröna papegojan i grannburen är alltid lika nyfikne Marco, han är en morhuvad papegoja.

Eftersom det är Vasco och Carmens första kull tillsammans hänger allt på att hon kan ta hand om ungarna och han hinner med att mata henne tillräckligt. Klarar de av det är ungarna vuxna och självständiga om cirka sju veckor. De kommer ut ur holken när de är runt fem veckor gamla och tränar sedan på att flyga och äta själva.

Nu väntar en spännande tid, det är flera år sedan vi hade några ungar bland våra tre fågelpar och vi har alla längtat efter det.

Näbbnyp i vinterkylan

Bild

Våra papegojor och parakiter bor i trädgården i en stor utevoljär. De kan gå in i fågelhuset om de vill, men oftast sitter de ute även när temperaturen går ner rejält på vintern. Inne i det frostfria fågelhuset finns mat och vatten. Och så en och annan extra jordnöt de dagar det är som kallast, så fåglarna får tillräckligt med energi. Men jordnötter är ju så gott… Och då kan det bli så här hos kungsparakiterna:

Kungsparakit 1
Ferdinand knaprar på sin jordnöt och blir snabbt klar med den. I buren bakom bor de två senegalpapegojorna, Marco och Sofia.
Kungsparakit 3
Isabella tycker också om jordnötter, men äter inte riktigt så snabbt…
Kungsparakit 4
Ferdinand gör en framstöt och försöker sno nöten från henne.
Kungsparakit 5
Isabella håller hårt om nöten och flyttar sig snabbt åt sidan!
Kungsparakit 6
Ferdinand gör ett nytt försök.
Kungsparakit 9
Men Isabella är minst lika snabb och håller hårt om sin nöt. Titta bara så fint hon håller balansen på ett ben samtidigt som hon gnager sönder ytterhöljet på jordnöten och pillar fram nötterna.

Ja, se det snöar…

Bild

Väderleksprognosen verkade inte så farlig. ”Lätt snöfall” och några få minusgrader. Vad jag inte var ensam om att inte förstå var att det lätta snöfallet var konstant.

Nu är vi inne på tredje dygnet och nya fritidssysselsättningen är snöskottning. Katten gick ut, hoppade in i snön från den skottade gången och ”försvann”. Sedan ville han inte gå ut mer. Klok katt. Själv glädjer jag mig åt att växterna nu kan vila under ett tjockt och fluffigt täcke. Så här ser det ut hos oss i zon 1 just nu:

snö 30 jan
Ungefärligt snödjup är 40 cm.

På sina håll i trädgården är snötäcket ”bara” 30 cm och på andra ställen är drivorna halvmeterhöga, det beror på hur vinden har legat på. I våra trakter är 40 cm snö att beteckna som mycket. Är det inte barmark så är 15-20 cm mer normalt snödjup här.

snö 30 jan torvrabatten
Torvrabatten är två torvblock hög, det syns inte just nu.

snö 30 jan kopparlönn
Kopparlönn i snöfall. Även från långt håll glänser stammarnas bark.

snö 30 jan skära rabatten bärlandet
Bärlandens nya upphöjda bäddar är dolda i snön och det enda som sticker upp ur Skära rabatten är granriset vid Eden rosorna. De stackarna hade ju fem cm långa skott när vintern till slut gjorde entré…

snö 30 jan trädäcket
Stora trädäcket fungerar som snösamlare, här var snötäcket 50 cm djupt när jag skulle pulsa ut och mata fåglarna i morse. I buren rakt fram sitter våra Kungsparakiter och burrar upp sig. Det där med att gå in i fågelhuset annat än för att äta är de inte så pigga på.

snö 30 jan fåglar
Fluffig och fin är hon, Isabella.

snö 30 jan örtagården
Örtagården ligger och sover under snön och vattenstenen har fått en mössa. Trädgårdsboden fungerar som snöuppsamlare från garagetaket.

Hur är det hos er andra? Har ni mycket snö där ni bor?

Minns sommaren 2012

Bild

Sitter och sorterar foton och minns tillbaka. Tänk, så här såg det faktiskt ut för bara 4,5 månader sedan i vår trädgård…

sommaren 2012 3
Gången längs med spaljérabatten och dagliljerabatten. Längst bort syns fågelhuset och A vid lekstugedörren. Det höga trädet till höger om fågelhuset är Dodong-rönnen och bakom står Ginnala-lönnen.

sommaren 2012 2
Dagliljerabatten och spaljérabatten till vänster och vattenstenen och örtagården till höger. I bakgrunden trädgårdsboden som står där på lånad tid…

sommaren 2012 4
Stora trädäcket utanför köket och A som tar det lugnt i hängmattan efter ett dopp i poolen.

sommaren 2012 1
Lundområdet till vänster och den ena sparrisbädden (med rosa vallmo som blommar) till höger, längst bort skymtar fågelhuset och poolen.