Fem små, små vaktelkycklingar

Bild

I en låda i köket springer fem små vaktelkycklingar omkring. Katten är bannlyst från rummet. Igen. Han hade nyss fått komma in där igen efter att vi hade sjukstuga för en av kaninerna i två veckor… Nu sitter han utanför dörren och blänger surt genom rutan medan kycklingarna piper så högt är det hörs i hela nedervåningen.

Vi hade hoppats att vaktlarna skulle ruva fram kycklingar själva, men hade också läst att de sällan gör det. De har många gånger tappat den reflexen eftersom de flesta kläcker fram kycklingar i maskin. Nu lever en vaktel i snitt bara två år, så efter ett halvår gav vi upp och köpte en liten kläckningsmaskin. (HÄR och HÄR kan du läsa mer om när vi skaffade vaktlarna förra november.)

Vi stoppade förväntansfulla i äggen i kläckaren, vände på dem två gånger om dagen i två veckor och väntade. Inget hände. Vi knäckte äggen och kunde se att det inte fanns några embryon där. I med nya ägg och så körde vi en ny omgång. Inga kycklingar. Vid fjärde försöket började vi blänga surt på tuppen Akira. Vad pysslade han med egentligen?! Jag sa: vi köper nya höns när de gamla dör, strunta i kläckningsmaskinen!

Men maken laddade ännu en omgång. Vände äggen två gånger om dagen i två veckor och väntade. Sedan ringde han mig på jobbet i måndags. ”Det blev jackpott!” Hälften av äggen hade kläckts. Jag och barnen kunde inte komma hem fort nog från jobb och skola. Snart låg vi där på magen runt plastlådan där fem små söta kycklingar vingligt tultade runt. En skrivbordslampa fick agera värmelampa första dygnet, nu har de en ”riktig” värmelampa. De första dygnen fick de vara ifred så mycket det gick, men på tredje dygnet när de var i full gång började vi plocka upp dem. Hjärtat fullkomligt smälter när en mycket liten dunboll lägger sig ner i den varma barnahanden och somnar.Liten, dunig och väldigt söt. Och får plats väldigt bra i en varm barnhand.

Utbrytarkungar. Alla fem äggen var öppnade exakt likadant, som med en konservöppnare. Fascinerande!

Svårt att förstå hur den någonsin fick plats i det lilla ägget?! Kycklingen är tre dagar gammal på fotot.

Syskongemenskap. Både bland barnen och kycklingarna. 😉

Glaskulorna i vattenskålarna är för att kycklingarna inte ska drunkna eller bli blöta om fjädrarna. De skräpar ner i vattnet konstant och vi får skölja ur och byta vattnet ett antal gånger per dag. Maten sprätter de ut, ”sandbadar” i och somnar i… Den lilla papplådan är för att skapa en mindre yta att gå undan i.

När de är mellan 6-7 veckor gamla vet vi om det är tuppar eller hönor. Tupparna säljer eller slaktar vi. Tanken när vi skaffade vaktlar var ju att vi skulle få lite kött också, men hur det går med att äta upp de här gullefjunen när de är så få i kullen återstår att se. Några namn blir det i alla fall inte än. Vi håller tummarna för att minst två är hönor, att introducera en ensam ny höna i flocken riskerar att sluta illa. Vaktlar kan vara ännu hårdare än höns när det gäller hackordningen.

I dag är de fem dygn gamla och de största har börjat få vingpennor. Det är de vita ”strecken” som syns på den lilla vingen.

Jämfört med våra parakit- och papegojungar är det här en annorlunda upplevelse. Ungarna är självständiga från födseln och har dessutom fluffiga små fjädrar. Vaktelungarna är könsmogna/vuxna på kortare tid än det tar papegojungarna att lära sig äta själva… Den som vill se filmer på dunbollarna får gärna titta in på instagram. 🙂 Följ länken så behöver du inte ha ett eget konto för att se de inläggen.

Länkar så klart till Trädgårdsfägring. Ska se om jag hänger på veckans tema Bästa sommarminnet i ett annat inlägg. Har ju några saker jag vill berätta på det temat också. Ha en fin helg!

P.S. Och om någon tycker färgerna är lite ”off”… Jag veeet. Värmelampans sken ställer till det och jag har försökt rätta till vitbalansen så gott det går i efterhand.Rött ljus var det här… Men det är viktigt med värme för de små. Nästa vecka ska lampan höjas några snäpp så de gradvis vänjer sig vid allt kallare temperatur. Så småningom ska de ju klara av att bo i fågelhuset och springa omkring i uteburen.

Annonser

I väntan på vaktlarna

Bild

Nu är vi snart där. Efter ett par års planering, plantflyttande och byggande. Våra nya husdjur: vaktlar, två par gräsparakiter (och till våren kaniner till barnen). Personligen ser jag mest fram emot ”mina” djur, de japanska jumbovaktlarna. 🙂 Tanken är att de så småningom ska ge oss ett välkommet proteintillskott i form av ägg och kött.

Jag var klar med plantflyttandet i våras och de uppgrävda rosorna ‘Mme Alfred Carrière’ fick äntligen komma i jorden. De har skjutit flera nya skott, så det ser bra ut. De ska med tiden klä in de båda sidospaljéerna vid ingången till nya komposthörnan. Mellan spaljéerna ska det bli en port så man inte ser rakt in i ”skräphörnan”.

Taket, alla plåtdetaljer och den skyddade utbyggnaden under tak där fåglarna flyger ut är nu klara. Gräsparakiterna vill ha sina holkar utomhus, därav utbyggnaden. Nere i marknivå syns luckan för vaktlarna. Ännu saknas de sista sektionerna med voljärnät. De kommer på plats inom kort.

Sista biten av planket mellan komposthörnan och de framtida kaninernas utebur är på plats. Det gamla bigarråträdet med Rosa helenae hybrida till höger i bild.

I helgen åker maken och de två yngsta barnen för att hämta fåglar hos fem olika fågeluppfödare runt om i Danmark. Jag stannar hemma, sju timmar i bilen två dagar i rad är inte det jag längtar efter. 😉 Men på söndag kväll är både familj och fåglar hemma. Det ska bli sååå spännande! Fåglarna får bo i inneburarna tills de sista nätsektionerna utomhus är klara.

Gräsparakiterna ska bo i den övre inneburen och vaktlarna i den undre. Element och el är fixat, nu återstår lite förvaring för mat, hö med mera till vänster i boden. Väggarna är klädda med billigt klickgolv och golvet med oljeplyfaskivor, allt för att göra det enkelt att rengöra.

Så här ser det ut inne i buren där vaktlarna ska bo:
Mat, vatten och gömställen för vaktlarna att gå undan i. En mezzaninvåning att springa längs. Bakom trappan till höger i bild finns luckan ut till utevoljären. Gömställena ska ha några tallgrenar som extra kamouflage vid ingången.

För de läsare som inte har hängt med från början på omgörningen, klicka HÄR för tidigare inlägg om den.

Det här var mitt bidrag till Blommig Fredags tema Månadens bild. Titta gärna in till Hélena för fler månadsbilder.

P.S. Nu har fåglarna anlänt och du kan läsa mer om dem HÄR. 🙂

Trevlig helg!