Att ha papegojor i trädgården ~ så här har vi gjort

Bild

Trädgård är mitt största fritidsintresse, fåglar är makens. I trädgården bor våra tre par parakiter och papegojor. Kungsparakiter Alisterus scapularis (Ferdinand och Isabella), Pennant rosella Platycercus elegans (Vasco och Carmen) och morhuvad papegoja Poicephalus senegalus sp. (Marco och Sofia).

Varje par har en egen voljärdel (vi har valt att ge varje par mer än dubbelt så mycket flygutrymme som Jordbruksverket kräver). Varje voljär har en lucka in till friggeboden – fågelhuset – där paren har var sin innebur med mat, vatten och holk om de vill häcka. Fågelhuset är fullt isolerat och har ett frostvaktselement så det blir aldrig kallare där inne än 5 grader (för övrigt perfekt för övervintring av frostkänsliga växter som inte behöver ljus… 🙂 ).

Att djur kan dricka vatten och komma undan vädrets makter är viktigt. Nu är det sällan våra fåglar går in i huset på grund av dåligt väder, de är hellre ute även i höststormar och minusgrader.

Runt voljärerna har jag planterat träd och buskar för att ge fåglarna en skyddad miljö och välbehövlig skugga. Att det är lummigt och blommar runt om gör att burdelarna smälter in bättre i helheten.

Varma dagar tycker fåglarna om att bada – eller duscha som våra oftast får göra. Vi ställer vattenspridaren ovanpå burtaket och sätter på vattnet lite svagt. Fåglarna klänger och klättrar för att låta vattnet komma åt överallt och sitter sedan i solen och torkar de blöta fjädrarna.

Inne i fågelhuset har vi använt billigaste sortens klickgolv som väggbeklädnad. Lätt att hålla rent och svårt för fågelnäbbar att gnaga på. Efter tio år syns inget slitage alls.

Inflygningshålet från utevoljärerna kan stängas med två luckor, den ena för stängning på utsidan och den andra på insidan. Vid rengöring/koll av ungar är det bra att både kunna stänga inne och ute fåglarna beroende på vad vi ska göra.

Inneburens lucka går att öppna helt, men vid den dagliga matningen öppnar vi bara matkarusellen och svänger ut den. Gör rent, byter vatten och fyller på fröblandning.

Nya pinnar inom- och utomhus byter maken regelbundet. Bekanta med skog låter honom hämta sly (vi använder främst hassel). Nu har jag planterat en massa hasselskott i Lunden och med tiden kan vi ”skörda” egna pinnar.

När fåglar trivs med sin partner och omgivningar vill de häcka. I år har vi ungar hos både Pennant rosellorna och de morhuvade papegojorna. HÄR berättar jag mer om förra årets ungar hos de morhuvade.

Tyvärr dör husdjur också. Under de drygt tio åren med fåglar har vi förlorat dem på många olika sätt. De har dött av äggsjuka, bruten vinge (och efterföljande infektion), svultit ihjäl när partnern inte har matat hona med ungar, brutit nacken mot väggen när rovfågel har gjort utfall och de försökt fly… Våra fåglar av samma art heter likadant och inofficiellt sätter vi bara en siffra efter. Hos kungsparakiterna bor till exempel Ferdinand II och Isabella IV ihop. Vår förhoppning är att vår nya Isabella ska häcka nästa sommar. Ferdinand har fött upp många ungar med de tidigare Isabellorna.

Sällskapligast av fåglarna är morhuvade papegojan Marco. Han har en underbar fågelpersonlighet och är så tam som voljärfåglar blir. Maken får klia honom på huvudet och Marco sätter sig på axeln när C är i voljären och gör rent. Så nära låter inte Marco mig komma, men han vet att jag ofta kommer ned något gott. Maskrosblad, aroniabär eller en gräsvippa. Hos oss är våtarv, förvuxna salladshuvuden eller övermogna bär inget ledsamt, det är fågelgodis. 🙂

Har du som läser det här inlägget frågor så kan du ställa dem i en kommentar eller skicka ett meddelande via ”kontakt” i menyn ovan. Fåglar och trädgård går alldeles utmärkt att förena. 🙂

Trevlig helg!

Annonser

Gräsets återkomst i vår trädgård

Bild

Om någon för ett par år sedan hade sagt att jag skulle så gräs på ett större område i trädgården så hade jag gapskrattat och sagt ”aldrig i livet”.

Men. Kaniner behöver ju ha gräs under sina små tassar. Det har onekligen varit en perfekt sommar att nyså gräs. Grönt och frodigt är sammanfattningen. Ingångarna till de nedgrävda rören (där kaninerna kan springa ner) syns knappast.

Det här är en fortsättning på vårens och försommarens ‘Månadens bild-tema’ i Blommig Fredag. HÄR kan du läsa tidigare inlägg.

Så här ser området som blir kaninernas stora utebur ut. Medan gräset har vuxit har maken grävt ner lecablock och monterat nätsektioner runt utegården. Där gången slutar ska dörren in till kaninerna vara. Just nu finns bara ”tröskeln” på plats.

Ännu fattas några nätsektioner runt gräsparakiternas och vaktlarnas voljär. Till hösten ska friggeboden där fåglarna ska bo byggas, här syns bara grunden i lecablock.

Så här ser det ut när man kommer gående i trädgården.

Barnens kaniner ska också få ett hus. Våra yngsta familjemedlemmar har ritat många fina förslag på kaninhus med både uteplatser och balkonger. Vi får väl se vad vi kan förverkliga av önskemålen. 🙂 Klart är i alla fall att de 13-14 kvadratmetrarna utegård i halvskugga under bigarråträdet kommer att ge kaninerna en bra livsmiljö.

I mitt nästa blogginlägg tänkte jag berätta lite mer om våra nuvarande papegojor och hur de bor.

Önskar en fin söndag och ny vecka!

Vintrigt vackert redan i november ~ frost, snö och solande papegojor

Bild

När även vi i södra Sverige får snö i mitten av november, ja, då är det verkligen ”vinter” tidigt. I går var första dagen som jag såg vår trädgård i dagsljus på två veckor, för förra helgen var jag och de två yngsta barnen 30 mil norrut och hälsade på mamma/mormor. Vi fick vår beskärda dos av snö där också. Det skulle ”bara” komma lite snöblandat regn, men det kom lite mer… 😉

5 nov 16 snölykta
Dottern A bygger snölykta hemma hos mormor.

Under veckan har jag fotograferat vår trädgård i skymningsljus när jag har kommit hem från jobbet. Det är vackert…
10 Nov 16 gräsmattecirkeln snö framsidan
Framsidans gräsmattecirkel med stenkant syns lika väl efter lite snö som när gräset lyser grönt.

10 Nov 16 måne ledfåglar havtorn
De fina LED-fåglarna lyser upp havtornsbusken på trädäcket och i bakgrunden hjälper månen till med belysningen.

… men jag föredrar nog dagsljus ändå! 🙂 I går blev det en lång fotorunda bland snö och frost och så här ser det ut hos oss just nu:

12-nov-16-sno-framsidan-grascirkel
Norrsidan på huset, hit når inte solen många timmar på det mörka halvåret.

Många närbilder, men det är ju så vackert med frost! (Om du för markören över bilden ser du namnet på växten.)

12-nov-16-frost-tradhornet
Fågelhuset i bakgrunden, busken till vänster är de stora ‘Moonlight’-rosorna och träden till höger i bild är Ullungrönnen ‘Dodong’ och blomsterkornellen.

Till västerdelen i trädgården, Trädhörnet, når solen och det märks. Som här, på den överblommade sommarrudbeckian där frosten på sidan närmast solen har smält…12-nov-16-frost-sommarrudbeckia

12-nov-16-sno-fagelhus-tradhorn
På södersidan av huset skiner solen hos papegojorna och parakiterna.12-nov-16-pennats-rosella-1Pennant rosellorna Vasco och Carmen sitter uppflugna på gallret och ”solar”. De är aldrig så självlysande som i den lågt stående vintersolens strålar. Genom gallret kan du ana något lila..12-nov-16-frost-hostaster…det är en av höstastrarna som inte har gett upp, trots frost och minusgrader! 🙂

Solen och frosten gör vissa växter vackrare än andra:

Önskar en fortsatt fin helg och ny vecka! Avslutar med en av de tåligaste rosorna som alltid blommar länge: Gislaine de Feligonde.

Ros Gislaine de Feligonde

Tre fina ungar ~ våra morhuvade papegojor har blivit föräldrar

Bild

morhuvad papegoja ungar 20 juni 16 unge 2b
1 månad gammal papegojunge.

I en av våra utomhusvoljärer för papegojor sitter just nu ovanligt många fåglar. Det är åttaåriga Marco och Sofia som äntligen har fått ungar! Morhuvad papegoja blir gamla, uppemot 40 år i fångenskap tror man. Ingen vet riktigt säkert ännu, för de började inte födas upp som husdjur förrän mitten av 1990-talet.

morhuvad papegoja 31 maj 16 Sofia o MarcoSofia till vänster och Marco till höger.

Vårt par har bott hos oss i sex år och de första två åren satt de knappt tillsammans på pinnen, de var verkligen helt ointresserade av varandra. De senaste åren har de varit desto kärvänligare, men Sofia har inte lagt ett enda ägg. Förrän i april i år då hon la tre stycken.

Det var en spänd väntan, skulle äggen vara befruktade? Och om de var det, skulle Sofia ruva fram ungarna, stanna hos dem och mata dem? Skulle Marco vara en duktig pappa och mata Sofia? Det är så många steg som kan slå fel på vägen!

Men runt den 15 maj kläcktes det första ägget och en vecka senare hade de två syskonen också kommit ut ur äggen. Nyfödda fågelungar är inte så vackra… 😉
morhuvad papegoja ungar 20 maj 16
Två små, små ungar och ett ännu okläckt ägg den 20 maj.morhuvad papegoja ungar 31 maj 16
31 maj var det dags att ringmärka den äldsta ungen, på bilden ungefär två veckor gammal. Tillväxten går ganska snabbt och det är viktigt att ringen sätts dit innan foten har hunnit bli för stor. Vi ringmärker för att efter DNA-test kunna hålla reda på vilken unge som är hane/hona. Klorna är lika sylvassa som små kattungeklor…
morhuvad papegoja ungar 31 maj 16 nr2

9 juni. Som sagt, tillväxten går snabbt. Här på bilden nedan är syskonen ungefär tre veckor gamla. De ligger i en hög för att hålla värmen.morhuvad papegoja ungar 9 juni 16 nr2morhuvad papegoja ungar 9 juni 16 nr3
De första fjädrarna håller på att utvecklas på vingarna.
morhuvad papegoja ungar 9 juni 16 nr1
Så lugn och fin, ungen, där den sitter i min mans hand.

En månad gamla, 20 juni, och nu händer det grejor med fjäderdräkten! Syskonen har skiftat färg från grått fluffigt dun till gröna fjädrar. I alla fall på delar av kroppen.morhuvad papegoja ungar 20 juni 16 alla tre

En vecka senare, 27:e juni, märks det tydliga skillnader i syskontrions fjäderdräkt. Det är lätt att se vem som är äldst och yngst. Minstingen har fluffigt dun kvar på huvudet, mellansyskonen bara lite grann och äldsta inget alls.morhuvad papegoja ungar 27 juni 3bmorhuvad papegoja ungar 27 juni 16 2amorhuvad papegoja ungar 27 juni 1a

Det är spännande att titta på papegojungarna tycker barnen och deras kompisar. Man kan klappa lite försiktigt på ungarna, de är vana vid att bli hanterade av oss nu.morhuvad papegoja ungar 27 juni

Efter två månader känner ungarna sig redo för att klättra ut ur holken inne i fågelhuset. Efter ytterligare någon dag har den modigaste vågat sig ut i den stora världen. Nästa unge nöjer sig med att titta ut lite försiktigt. Pappa Marco håller koll på sina ungar.morhuvad papegoja ungar 25 juli 16 utevoljärmorhuvad papegoja ungar 20 juli 16 alla fem
Här sitter alla fem ute i voljären, mamma Sofia och pappa Marco sitter på grenen och ungarna på leksaken och på burväggen. De vuxna fåglarna har gula ögon, ungarna ännu så länge svarta.

Ungarna har en lång utvecklingstid på nio veckor innan de är självständiga. Våra är runt tolv veckor nu och snart kommer köparna och hämtar de små.

Morhuvad papegoja, Poicephalus senegalus, är en mycket social, smart och ‘busig’ fågel som gillar att leka, hänga upponer och över huvud taget få mycket uppmärksamhet. Naturligt bor den i skogarna och på savannen i Afrika, utbredningsområdet går från Senegal till Gambia. Kallas ibland även Senegalpapegoja.

Om du vill läsa mer om Marco har jag skrivit om honom HÄR och om du vill se hur papegojungarna hos Pennant rosellorna utvecklas så har jag skrivit om det HÄR.

Dagarna går fort och det är redan helg igen. Denna vecka spenderar jag den i Malmö med min mamma. Vi ska gå på utställningen ‘Oomph‘ om textilkonstnärerna Viola Gråsten, Astrid Sampe, Katja of Sweden med flera, besöka Slottsträdgården och lite annat. Som avslutning, för min del, blir det besök hos Katarina. Ser fram emot en riktigt trevlig helg och önskar er som läser här detsamma! 🙂

Från dunboll till vuxen på 5 veckor

Bild

Kommer ni ihåg att vi fick fågelungar hos Pennant Rosella-parakiterna för en dryg månad sedan?

Ett par dagar gamla såg de två första ungarna ut så här (de okläckta äggen är ca 2 cm stora):24 juli 14 rosella fågelungar

Nu är ungarna fem veckor gamla och sedan ett par dagar har de klättrat ut ur holken, klättrat ner i inneburen i fågelhuset och så småningom vågat sig ut i den stora, vida världen där utanför… Rosellaungar 2014 5 v nr4Nu sitter de på rad i utevoljären. De tränar på att flyga, men kan inte äta själva ännu, utan mamma och pappa fågel får mata. Om två veckor har de lärt sig att äta själva och är redo för nya ägare. Det syns att det är några dagars skillnad på ungarna, deras fjäderdräkt har hunnit utvecklas olika långt. Sitt vuxna utseende får de inte än på ett bra tag.Rosellaungar 2014 5 v nr2
Två ungar tigger mat av mamma Carmen.

Rosellaungar 2014 5 v nr1
Lite bus med syskonen när alla vill sitta på exakt samma ställe på pinnen…

Rosellaungar 2014 5 v nr3
Det här var Carmen och Vascos första kull och det bådar gott för framtiden. Av de tre kläckta ungarna (ett fjärde ägg kläcktes aldrig) så överlevde alla tre till utflygningsstadiet.

Så här har ungarna vuxit under de fem veckorna:Rosellaungar 2014 1 v

1 vecka gamla. Utseendemässigt liknar ungarna mest av allt plockade kycklingar… Ögonen har precis öppnat sig och de ligger tätt, tätt tillsammans inne i holken för att hålla värmen. Vi plockar ut dem en efter en och ringmärker dem. Ungen på bilden som ligger i min hand somnar ett litet tag, den tycker nog att det är varmt och skönt där.

Rosellaungar 2014 2 v
2 veckor gamla. Ungarna börjar få fjädrar i stället för dun. De börjar bli mer högljudda också.

Rosellaungar 2014 3 v
3 veckor gammal. Bara lite dun kvar nu. Stjärtfjädrarna håller på att växa ut.

Rosellaungar 2014 4 v
4 veckor gamla. Fjädrarna är nu nästan helt utväxta och näbbarna börjar se proportionerliga ut till kroppens storlek. Några dagar senare hörde vi krafsande när de började försöka klättra ut ur holken via nätet som syns till vänster på bilden. Fotona är tagna genom en städnings/inspektionslucka, så den kan de inte gå ut genom.

I dag har vi fångat in ungarna ute i stora utevoljären och plockat några fjädrar från var och en. De är nu ivägskickade till ett labb utomlands för dna-test. Eftersom ungarna ser likadana ut, oavsett om det är honor eller hanar, så är det enda sättet att få veta vilket kön de har. Det är också anledningen till att de är ringmärkta, så vi kan hålla reda på vem som är vem när de framtida köparna ska ha ”sin” fågel. Glädjande nog var ungarna väldigt lugna, så lugna att C kunde fånga dem med händerna i stället för med håv. Det är mycket föräldrarnas förtjänst, är de lugna är ungarna det också.

Önskar er en bra septembervecka med en bild på gårdagens hallonskörd. Är så glad att vi gav hösthallonen ökat utrymme när vi gjorde om Bärlandet. Syrligt söta och goda är de. Och inte en hallonmask i sikte så här års. Underbart!30 aug 14 hösthallon

 

 

Näbbnyp i vinterkylan

Bild

Våra papegojor och parakiter bor i trädgården i en stor utevoljär. De kan gå in i fågelhuset om de vill, men oftast sitter de ute även när temperaturen går ner rejält på vintern. Inne i det frostfria fågelhuset finns mat och vatten. Och så en och annan extra jordnöt de dagar det är som kallast, så fåglarna får tillräckligt med energi. Men jordnötter är ju så gott… Och då kan det bli så här hos kungsparakiterna:

Kungsparakit 1
Ferdinand knaprar på sin jordnöt och blir snabbt klar med den. I buren bakom bor de två senegalpapegojorna, Marco och Sofia.
Kungsparakit 3
Isabella tycker också om jordnötter, men äter inte riktigt så snabbt…
Kungsparakit 4
Ferdinand gör en framstöt och försöker sno nöten från henne.
Kungsparakit 5
Isabella håller hårt om nöten och flyttar sig snabbt åt sidan!
Kungsparakit 6
Ferdinand gör ett nytt försök.
Kungsparakit 9
Men Isabella är minst lika snabb och håller hårt om sin nöt. Titta bara så fint hon håller balansen på ett ben samtidigt som hon gnager sönder ytterhöljet på jordnöten och pillar fram nötterna.

En riktig liten tuffing ~ Blommig fredag

Bild

Det första jag tänkte på när jag läste att veckans tema för Blommig fredag skulle vara en tuffing var faktiskt inte någon av våra växter i trädgården, utan en av dess tama invånare, vår senegalpapegoja Marco.

senegalpapegoja 3

senegalpapegoja 2

senegalpapegoja 1

Marco, och hans partner Sofia, bor tillsammans med två andra fågelpar i vår stora utevoljär i trädgården. Marco är den minsta av dem, en riktig liten tuffing som både syns och hörs när vi är i trädgården. Vi brukar skoja och säga att om Marco var en hund skulle han ständigt lägga sig på rygg och vilja bli kliad på magen. Nu är han ju en papegoja, så då yttrar sig denna kärvänlighet i att han hoppar fram i sin bur närhelst vi går förbi, sjunger och visslar och vill ha lite uppmärksamhet. Han är speciellt förtjust i gräsvippor, maskrosblad och olika bär. På bilderna mumsar han på en kvist med aroniabär som jag har gett till honom.

Våra fåglar är utomhus även kalla vintrar, det ska mycket till innan de självmant går in i lä och värme i fågelhuset. Deras fjäderdräkt är tät och varm och en lagom dos med jordnötter när det är som kallast håller dem igång. De pratar inte, det gör de inte när de hålls i par på det här sättet, men Marco är en baddare på att busvissla. Det kan bli ganska intressanta situationer när han gör det eftersom vi bor granne med en gång- och cykelväg där det ständigt går folk förbi… 😉

Glöm nu inte bort att vara med i utlottningen jag har för att fira 1-årsjubileet av bloggen!