Våra nya husdjur – vaktlar och gräsparakiter

Bild

Nu är våra nya husdjur hemma och har börjat finna sig tillrätta i sina voljärer.

Jag har lagt ut en video på instagram där det går att kika på vaktlarna. (Länken funkar även om man inte har instagram själv, i alla fall tills mina nya inlägg puttar ner videon från det antal som går att se utan att vara inloggad.)

Det är en tupp och fyra hönor av sorten japansk jumbovaktel, Coturnix japonica. Ursprungligen hade vi tänkt oss en annan sort, men ändrade oss till den här. De har mat, vatten, snäckskal och gömställen i innevoljären. Trapporna till mezzaninvåningen är jätteroliga, de är som små barn som springer uppför dem och sedan ner (eller hoppar). Spånet flyger och far när de sprätter och burrar ner sig i det. Trots att mat och vatten står på en upphöjd plattform hamnar det ändå spån överallt. De ska få ett sandbad utomhus sedan, när utevoljären är klar. Men till dess har de gott om utrymme inomhus att lära känna varandra på.

Alla fem är ungefär tre månader gamla. De kan bli runt två år, lite beroende på hur hårt man driver dem att lägga ägg. (Om de ska lägga nu på vintern behöver de ha extraljus och det tror vi att vi hoppar över.) Till våren blir det spännande att se när vaktlarna får vårkänslor och börjar lägga ägg. 🙂

Om vi har tur kommer någon av hönorna att ruva själv, annars får vi be en fågelvän med äggkläckningsmaskin om hjälp så vi får kycklingar. Tyvärr har många vaktlar ”tappat” ruvningsreflexen.

Men vaktlarna är ju inte ensamma i nya fågelhuset, i voljären ovanför bor två par olika gräsparakiter. De kommer ursprungligen från Australien (där de för övrigt lever i skogsmiljö där det finns just vaktlar). Innevoljären ska få lite leksaker inom kort, just nu är den ganska trist.

De här heter blåvingeparakit, Neophema chrysostoma.

Och anledningen till namnet syns bra på den här sidobilden.

De två träffades för första gången i söndags kväll och är ännu lite avvaktande mot varandra. Hannen behöver uppfostran, han är lite översittare mot de övriga tre, men förhoppningsvis växer han upp och mognar. 😉 De är båda födda i år och kanske häckar de nästa år om vi har tur. Sorten kan bli 10-15 år gamla.

Och de här heter Bourkes parakit, Neophema bourkii. Paret är två år gamla och har fått ungar både förra året och i år. De kan bli 10-15 år gamla.

Båda sorternas gräsparakiter häckar helst i en holk utomhus och det är av den anledningen som voljären har en utbyggnad närmast huset. Holkarna (och ungarna i dem) behöver väderskydd, den svenska sommaren är ju inte alltid så torr.

Ingen av våra nya husdjur har fått något namn ännu. Vi är inne på att välja namn från Japan och Australien. Någon med förslag? Tipsa gärna! 🙂

Annonser

I väntan på vaktlarna

Bild

Nu är vi snart där. Efter ett par års planering, plantflyttande och byggande. Våra nya husdjur: vaktlar, två par gräsparakiter (och till våren kaniner till barnen). Personligen ser jag mest fram emot ”mina” djur, de japanska jumbovaktlarna. 🙂 Tanken är att de så småningom ska ge oss ett välkommet proteintillskott i form av ägg och kött.

Jag var klar med plantflyttandet i våras och de uppgrävda rosorna ‘Mme Alfred Carrière’ fick äntligen komma i jorden. De har skjutit flera nya skott, så det ser bra ut. De ska med tiden klä in de båda sidospaljéerna vid ingången till nya komposthörnan. Mellan spaljéerna ska det bli en port så man inte ser rakt in i ”skräphörnan”.

Taket, alla plåtdetaljer och den skyddade utbyggnaden under tak där fåglarna flyger ut är nu klara. Gräsparakiterna vill ha sina holkar utomhus, därav utbyggnaden. Nere i marknivå syns luckan för vaktlarna. Ännu saknas de sista sektionerna med voljärnät. De kommer på plats inom kort.

Sista biten av planket mellan komposthörnan och de framtida kaninernas utebur är på plats. Det gamla bigarråträdet med Rosa helenae hybrida till höger i bild.

I helgen åker maken och de två yngsta barnen för att hämta fåglar hos fem olika fågeluppfödare runt om i Danmark. Jag stannar hemma, sju timmar i bilen två dagar i rad är inte det jag längtar efter. 😉 Men på söndag kväll är både familj och fåglar hemma. Det ska bli sååå spännande! Fåglarna får bo i inneburarna tills de sista nätsektionerna utomhus är klara.

Gräsparakiterna ska bo i den övre inneburen och vaktlarna i den undre. Element och el är fixat, nu återstår lite förvaring för mat, hö med mera till vänster i boden. Väggarna är klädda med billigt klickgolv och golvet med oljeplyfaskivor, allt för att göra det enkelt att rengöra.

Så här ser det ut inne i buren där vaktlarna ska bo:
Mat, vatten och gömställen för vaktlarna att gå undan i. En mezzaninvåning att springa längs. Bakom trappan till höger i bild finns luckan ut till utevoljären. Gömställena ska ha några tallgrenar som extra kamouflage vid ingången.

För de läsare som inte har hängt med från början på omgörningen, klicka HÄR för tidigare inlägg om den.

Det här var mitt bidrag till Blommig Fredags tema Månadens bild. Titta gärna in till Hélena för fler månadsbilder.

P.S. Nu har fåglarna anlänt och du kan läsa mer om dem HÄR. 🙂

Trevlig helg!

Att ha papegojor i trädgården ~ så här har vi gjort

Bild

Trädgård är mitt största fritidsintresse, fåglar är makens. I trädgården bor våra tre par parakiter och papegojor. Kungsparakiter Alisterus scapularis (Ferdinand och Isabella), Pennant rosella Platycercus elegans (Vasco och Carmen) och morhuvad papegoja Poicephalus senegalus sp. (Marco och Sofia).

Varje par har en egen voljärdel (vi har valt att ge varje par mer än dubbelt så mycket flygutrymme som Jordbruksverket kräver). Varje voljär har en lucka in till friggeboden – fågelhuset – där paren har var sin innebur med mat, vatten och holk om de vill häcka. Fågelhuset är fullt isolerat och har ett frostvaktselement så det blir aldrig kallare där inne än 5 grader (för övrigt perfekt för övervintring av frostkänsliga växter som inte behöver ljus… 🙂 ).

Att djur kan dricka vatten och komma undan vädrets makter är viktigt. Nu är det sällan våra fåglar går in i huset på grund av dåligt väder, de är hellre ute även i höststormar och minusgrader.

Runt voljärerna har jag planterat träd och buskar för att ge fåglarna en skyddad miljö och välbehövlig skugga. Att det är lummigt och blommar runt om gör att burdelarna smälter in bättre i helheten.

Varma dagar tycker fåglarna om att bada – eller duscha som våra oftast får göra. Vi ställer vattenspridaren ovanpå burtaket och sätter på vattnet lite svagt. Fåglarna klänger och klättrar för att låta vattnet komma åt överallt och sitter sedan i solen och torkar de blöta fjädrarna.

Inne i fågelhuset har vi använt billigaste sortens klickgolv som väggbeklädnad. Lätt att hålla rent och svårt för fågelnäbbar att gnaga på. Efter tio år syns inget slitage alls.

Inflygningshålet från utevoljärerna kan stängas med två luckor, den ena för stängning på utsidan och den andra på insidan. Vid rengöring/koll av ungar är det bra att både kunna stänga inne och ute fåglarna beroende på vad vi ska göra.

Inneburens lucka går att öppna helt, men vid den dagliga matningen öppnar vi bara matkarusellen och svänger ut den. Gör rent, byter vatten och fyller på fröblandning.

Nya pinnar inom- och utomhus byter maken regelbundet. Bekanta med skog låter honom hämta sly (vi använder främst hassel). Nu har jag planterat en massa hasselskott i Lunden och med tiden kan vi ”skörda” egna pinnar.

När fåglar trivs med sin partner och omgivningar vill de häcka. I år har vi ungar hos både Pennant rosellorna och de morhuvade papegojorna. HÄR berättar jag mer om förra årets ungar hos de morhuvade.

Tyvärr dör husdjur också. Under de drygt tio åren med fåglar har vi förlorat dem på många olika sätt. De har dött av äggsjuka, bruten vinge (och efterföljande infektion), svultit ihjäl när partnern inte har matat hona med ungar, brutit nacken mot väggen när rovfågel har gjort utfall och de försökt fly… Våra fåglar av samma art heter likadant och inofficiellt sätter vi bara en siffra efter. Hos kungsparakiterna bor till exempel Ferdinand II och Isabella IV ihop. Vår förhoppning är att vår nya Isabella ska häcka nästa sommar. Ferdinand har fött upp många ungar med de tidigare Isabellorna.

Sällskapligast av fåglarna är morhuvade papegojan Marco. Han har en underbar fågelpersonlighet och är så tam som voljärfåglar blir. Maken får klia honom på huvudet och Marco sätter sig på axeln när C är i voljären och gör rent. Så nära låter inte Marco mig komma, men han vet att jag ofta kommer ned något gott. Maskrosblad, aroniabär eller en gräsvippa. Hos oss är våtarv, förvuxna salladshuvuden eller övermogna bär inget ledsamt, det är fågelgodis. 🙂

Har du som läser det här inlägget frågor så kan du ställa dem i en kommentar eller skicka ett meddelande via ”kontakt” i menyn ovan. Fåglar och trädgård går alldeles utmärkt att förena. 🙂

Trevlig helg!

Vår nya vilda hörna i trädgården

Bild

Det hinner hända mycket på en månad och nu är det dags för Månadens bild på Blommig Fredag. Och i och med det återvänder vi till det hörn av trädgården som är under omgörning. Så här ser det ut nu:
Sedan förra månaden är nya gången på plats och alla växter har planterats. Vid stammen på det gamla bigarråträdet ska klematisen ‘White Swan’ nästa vår blomma. Utanför fågelvoljären har jag planterat vita smultron och inne i den del där parakiter och vaktlar ska bo växer nu vinbär, dagliljor och prydnadsgräs. Alla tre icke giftiga för fåglarna.

I den bortre delen av kaninernas stora utebur, vid planket, är det planterat funkia, hallon, dagliljor och björnbär. Alla giftfria för kaninerna. Det enda vi måste hägna in är bigarråträdet och honungsrosen och klematisen som växer bredvid stammen. I väntan på att planket blir klart har jag hängt upp skuggväv och  några gamla jalusier för att skapa en ”vägg” mellan komposthörnan och uteburen för kaninerna.

Här syns lite mer av den omgivande trädgården. Till höger skymtar poolen och bortanför den Trädhörnet/vårt woodland. Spaljén i förgrunden på bilden är ena sidan av det nya kompostområdet. Här ska rosablommande rosen ‘Mme Alfred Carrière’ blomma nästa år.

Det som väntar nu är sådd av gräs i kaninernas och fåglarnas utrymmen. Sedan är det dags för maken att montera voljärväggar. I höst väntar bygge av fågelhus och kaninhus och sedan är det dags för de nya husdjuren att flytta in.

I hörnan precis utanför kaninernas utebur har jag skapat en ”vild” hörna.

Hassel ‘Barcelonski’, rabarber, silverbuske, fourberry, myskmadra och funkia. Någon kanske minns min förkärlek för att såga beskurna grenar i mindre bitar? Nu har äntligen alla pinnar kommit till ro på ett sätt som jag har sett framför mig medan jag har stått och klippt och sågat. Nävans lila blommor lyser i kvällssolen och på marken finns ett fat med vatten för igelkotten.

Det är säkert en och annan läsare som inte sett hur arbetet med nya komposthörnan, fågelvoljären och kaninburen har utvecklats, så låt oss titta tillbaka och se vad som har hänt sedan i våras:Mars. Gamla trädgårdskomposten är kvar, den nya byggs i två etapper. Säckar med olika singelfraktioner och jord står lite överallt och växter väntar på att flyttas. HÄR kan du läsa mer från mars månads inlägg.

April. Den gamla trädgårdskomposten är riven, första etappen av planket är byggd och grunden till fågelhuset är lagd. Lätt kaos råder när alla delar i 15-pusslet ska komma på plats… HÄR kan du läsa mer från april månads inlägg.


Maj. Den nya komposthörnan näst intill klar, växterna är uppgrävda och sonen har hjälpt mig ta bort den gamla grusgången. HÄR kan du läsa mer från maj månads inlägg.

Ska också visa hur kompostfacken blev till slut. Så småningom kom jag på en bra lösning och medan jag var i England på Chelsea Flower Show fixade maken två delar per fack som jag mycket enkelt kan kroka av och på efter behov.

Nu önskar jag en riktig trevlig trädgårdshelg! Har skördat den första gurkan i veckan och hoppas på fler nu när värmen kommer. Tomaterna blommar, men där är det långt kvar till skörd. Tur jordgubbarna börjar mogna! 🙂

Vårtecken? Jajamensan, nu är årets stora projekt igång!

Bild

Veckans tema i Blommig Fredag är Vårtecken. Jag visade ju ett helt gäng redan förra veckan, men visst har det hänt mer sedan dess.

Här ett litet kollage, om du klickar på någon av bilderna kommer de upp i större format som ett bildspel. En kombination som tar några år till innan den blir riktigt maffig, men som man kan ana på fotot nedan, är kombon med hybridkejsarolvonets rosaröda blommor och kornellen ‘Midwinter Fire’.

Ett annat vårtecken är väl att maken har börjat riva den gamla komposthörnan för att göra plats för den nya boden, planket och de två stora kompostfacken. Bredvid boden ska den nya fågelvoljären ligga. Där ska parakiter och vaktlar bo, så småningom.

Sommarbild från hur det såg ut förr, innan omgörningen startade…
Komposthörnen med klematis.…bakom draperierna av blommande klematis dolde sig varmkompost och tre fack på vardera en kubik till trädgårdskompost.
Men så ser det inte alls ut just nu. Det ser ut så här2-mars-17-komposthornan-1…de höga markeringskäpparna visar var boden ska stå och de låga, närmast i bild, var voljären ska vara. Flyttning och omläggning av gången och  flyttning av de sista växterna väntar. I de stora plastsäckarna förvaras stenkross, jord och kompost.

Gillar inte alls det här hörnet av trädgården just nu, och har inte gjort det på ett bra tag. Det har varit rörigt i två år med plantflyttning under etapp 1 inför bygget, men jag får väl glädja mig åt att det kommer att bli mer eller mindre klart under året.

Jag tvingar mig att dokumentera hur det ser ut, jag vet ju att jag vill ha bilder av det sedan. Och som tröst för alla andra som håller på att böka runt i sina trädgårdar med olika projekt så visar jag hur det ser ut. 😉

Hoppas vädret blir vettigt i helgen så vi kan fortsätta med rivning och vårfixande. De där klematisarna på sommarbilden ovan, de ser ut så här just nu:2-mars-17-komposthornan-2
Prydligt hopbundna av maken innan han bräckte loss spaljéstaketet och förpassade det i bitar till uppfarten. Nu är det upp till mig att försöka få upp klematisarna ur jorden.

Trevlig helg!

Vintrigt vackert redan i november ~ frost, snö och solande papegojor

Bild

När även vi i södra Sverige får snö i mitten av november, ja, då är det verkligen ”vinter” tidigt. I går var första dagen som jag såg vår trädgård i dagsljus på två veckor, för förra helgen var jag och de två yngsta barnen 30 mil norrut och hälsade på mamma/mormor. Vi fick vår beskärda dos av snö där också. Det skulle ”bara” komma lite snöblandat regn, men det kom lite mer… 😉

5 nov 16 snölykta
Dottern A bygger snölykta hemma hos mormor.

Under veckan har jag fotograferat vår trädgård i skymningsljus när jag har kommit hem från jobbet. Det är vackert…
10 Nov 16 gräsmattecirkeln snö framsidan
Framsidans gräsmattecirkel med stenkant syns lika väl efter lite snö som när gräset lyser grönt.

10 Nov 16 måne ledfåglar havtorn
De fina LED-fåglarna lyser upp havtornsbusken på trädäcket och i bakgrunden hjälper månen till med belysningen.

… men jag föredrar nog dagsljus ändå! 🙂 I går blev det en lång fotorunda bland snö och frost och så här ser det ut hos oss just nu:

12-nov-16-sno-framsidan-grascirkel
Norrsidan på huset, hit når inte solen många timmar på det mörka halvåret.

Många närbilder, men det är ju så vackert med frost! (Om du för markören över bilden ser du namnet på växten.)

12-nov-16-frost-tradhornet
Fågelhuset i bakgrunden, busken till vänster är de stora ‘Moonlight’-rosorna och träden till höger i bild är Ullungrönnen ‘Dodong’ och blomsterkornellen.

Till västerdelen i trädgården, Trädhörnet, når solen och det märks. Som här, på den överblommade sommarrudbeckian där frosten på sidan närmast solen har smält…12-nov-16-frost-sommarrudbeckia

12-nov-16-sno-fagelhus-tradhorn
På södersidan av huset skiner solen hos papegojorna och parakiterna.12-nov-16-pennats-rosella-1Pennant rosellorna Vasco och Carmen sitter uppflugna på gallret och ”solar”. De är aldrig så självlysande som i den lågt stående vintersolens strålar. Genom gallret kan du ana något lila..12-nov-16-frost-hostaster…det är en av höstastrarna som inte har gett upp, trots frost och minusgrader! 🙂

Solen och frosten gör vissa växter vackrare än andra:

Önskar en fortsatt fin helg och ny vecka! Avslutar med en av de tåligaste rosorna som alltid blommar länge: Gislaine de Feligonde.

Ros Gislaine de Feligonde

En riktig liten tuffing ~ Blommig fredag

Bild

Det första jag tänkte på när jag läste att veckans tema för Blommig fredag skulle vara en tuffing var faktiskt inte någon av våra växter i trädgården, utan en av dess tama invånare, vår senegalpapegoja Marco.

senegalpapegoja 3

senegalpapegoja 2

senegalpapegoja 1

Marco, och hans partner Sofia, bor tillsammans med två andra fågelpar i vår stora utevoljär i trädgården. Marco är den minsta av dem, en riktig liten tuffing som både syns och hörs när vi är i trädgården. Vi brukar skoja och säga att om Marco var en hund skulle han ständigt lägga sig på rygg och vilja bli kliad på magen. Nu är han ju en papegoja, så då yttrar sig denna kärvänlighet i att han hoppar fram i sin bur närhelst vi går förbi, sjunger och visslar och vill ha lite uppmärksamhet. Han är speciellt förtjust i gräsvippor, maskrosblad och olika bär. På bilderna mumsar han på en kvist med aroniabär som jag har gett till honom.

Våra fåglar är utomhus även kalla vintrar, det ska mycket till innan de självmant går in i lä och värme i fågelhuset. Deras fjäderdräkt är tät och varm och en lagom dos med jordnötter när det är som kallast håller dem igång. De pratar inte, det gör de inte när de hålls i par på det här sättet, men Marco är en baddare på att busvissla. Det kan bli ganska intressanta situationer när han gör det eftersom vi bor granne med en gång- och cykelväg där det ständigt går folk förbi… 😉

Glöm nu inte bort att vara med i utlottningen jag har för att fira 1-årsjubileet av bloggen!