Att ha papegojor i trädgården ~ så här har vi gjort

Bild

Trädgård är mitt största fritidsintresse, fåglar är makens. I trädgården bor våra tre par parakiter och papegojor. Kungsparakiter Alisterus scapularis (Ferdinand och Isabella), Pennant rosella Platycercus elegans (Vasco och Carmen) och morhuvad papegoja Poicephalus senegalus sp. (Marco och Sofia).

Varje par har en egen voljärdel (vi har valt att ge varje par mer än dubbelt så mycket flygutrymme som Jordbruksverket kräver). Varje voljär har en lucka in till friggeboden – fågelhuset – där paren har var sin innebur med mat, vatten och holk om de vill häcka. Fågelhuset är fullt isolerat och har ett frostvaktselement så det blir aldrig kallare där inne än 5 grader (för övrigt perfekt för övervintring av frostkänsliga växter som inte behöver ljus… 🙂 ).

Att djur kan dricka vatten och komma undan vädrets makter är viktigt. Nu är det sällan våra fåglar går in i huset på grund av dåligt väder, de är hellre ute även i höststormar och minusgrader.

Runt voljärerna har jag planterat träd och buskar för att ge fåglarna en skyddad miljö och välbehövlig skugga. Att det är lummigt och blommar runt om gör att burdelarna smälter in bättre i helheten.

Varma dagar tycker fåglarna om att bada – eller duscha som våra oftast får göra. Vi ställer vattenspridaren ovanpå burtaket och sätter på vattnet lite svagt. Fåglarna klänger och klättrar för att låta vattnet komma åt överallt och sitter sedan i solen och torkar de blöta fjädrarna.

Inne i fågelhuset har vi använt billigaste sortens klickgolv som väggbeklädnad. Lätt att hålla rent och svårt för fågelnäbbar att gnaga på. Efter tio år syns inget slitage alls.

Inflygningshålet från utevoljärerna kan stängas med två luckor, den ena för stängning på utsidan och den andra på insidan. Vid rengöring/koll av ungar är det bra att både kunna stänga inne och ute fåglarna beroende på vad vi ska göra.

Inneburens lucka går att öppna helt, men vid den dagliga matningen öppnar vi bara matkarusellen och svänger ut den. Gör rent, byter vatten och fyller på fröblandning.

Nya pinnar inom- och utomhus byter maken regelbundet. Bekanta med skog låter honom hämta sly (vi använder främst hassel). Nu har jag planterat en massa hasselskott i Lunden och med tiden kan vi ”skörda” egna pinnar.

När fåglar trivs med sin partner och omgivningar vill de häcka. I år har vi ungar hos både Pennant rosellorna och de morhuvade papegojorna. HÄR berättar jag mer om förra årets ungar hos de morhuvade.

Tyvärr dör husdjur också. Under de drygt tio åren med fåglar har vi förlorat dem på många olika sätt. De har dött av äggsjuka, bruten vinge (och efterföljande infektion), svultit ihjäl när partnern inte har matat hona med ungar, brutit nacken mot väggen när rovfågel har gjort utfall och de försökt fly… Våra fåglar av samma art heter likadant och inofficiellt sätter vi bara en siffra efter. Hos kungsparakiterna bor till exempel Ferdinand II och Isabella IV ihop. Vår förhoppning är att vår nya Isabella ska häcka nästa sommar. Ferdinand har fött upp många ungar med de tidigare Isabellorna.

Sällskapligast av fåglarna är morhuvade papegojan Marco. Han har en underbar fågelpersonlighet och är så tam som voljärfåglar blir. Maken får klia honom på huvudet och Marco sätter sig på axeln när C är i voljären och gör rent. Så nära låter inte Marco mig komma, men han vet att jag ofta kommer ned något gott. Maskrosblad, aroniabär eller en gräsvippa. Hos oss är våtarv, förvuxna salladshuvuden eller övermogna bär inget ledsamt, det är fågelgodis. 🙂

Har du som läser det här inlägget frågor så kan du ställa dem i en kommentar eller skicka ett meddelande via ”kontakt” i menyn ovan. Fåglar och trädgård går alldeles utmärkt att förena. 🙂

Trevlig helg!

Annonser

Gräsets återkomst i vår trädgård

Bild

Om någon för ett par år sedan hade sagt att jag skulle så gräs på ett större område i trädgården så hade jag gapskrattat och sagt ”aldrig i livet”.

Men. Kaniner behöver ju ha gräs under sina små tassar. Det har onekligen varit en perfekt sommar att nyså gräs. Grönt och frodigt är sammanfattningen. Ingångarna till de nedgrävda rören (där kaninerna kan springa ner) syns knappast.

Det här är en fortsättning på vårens och försommarens ‘Månadens bild-tema’ i Blommig Fredag. HÄR kan du läsa tidigare inlägg.

Så här ser området som blir kaninernas stora utebur ut. Medan gräset har vuxit har maken grävt ner lecablock och monterat nätsektioner runt utegården. Där gången slutar ska dörren in till kaninerna vara. Just nu finns bara ”tröskeln” på plats.

Ännu fattas några nätsektioner runt gräsparakiternas och vaktlarnas voljär. Till hösten ska friggeboden där fåglarna ska bo byggas, här syns bara grunden i lecablock.

Så här ser det ut när man kommer gående i trädgården.

Barnens kaniner ska också få ett hus. Våra yngsta familjemedlemmar har ritat många fina förslag på kaninhus med både uteplatser och balkonger. Vi får väl se vad vi kan förverkliga av önskemålen. 🙂 Klart är i alla fall att de 13-14 kvadratmetrarna utegård i halvskugga under bigarråträdet kommer att ge kaninerna en bra livsmiljö.

I mitt nästa blogginlägg tänkte jag berätta lite mer om våra nuvarande papegojor och hur de bor.

Önskar en fin söndag och ny vecka!

När grönskan mörknar och rosorna tar över

Bild

Dags för fortsättningen av hur det är i vår trädgård just nu. Denna gång koncentrerar jag mig på prydnadsväxterna, för en uppdatering på det ätbara, klicka HÄR.

I juli mörknar grönskan från det där försommarljusgröna och rosorna drar igång på allvar i trädgården. Rosorna på bild är bara några av de som blommar just nu.

Blomsterkornellen, Cornus kousa, blommar på och jag ser fram emot att även i år kunna göra sylt på de röda bären. ”Blommorna” är ju högblad till den lilla oansenliga blomman i mitten.

Det händer inte bara att jag sätter vårlökar och glömmer bort vad jag satt var, utan ibland dyker det upp perenner som jag glömt bort också. För ett par veckor sedan fick jag syn på en blomma i rabatten vid ingången som jag inte kände igen. Vad sjutton är det var min första tanke. Nu brukar jag låta etiketter sitta kvar ett år eller två tills jag ”lär” mig vad jag har var. Och jodå, det fanns en etikett här också. Det visade sig vara den enda lilla fröplantan av Penstemon ‘Chocolate Drop’ som grodde förra året! Och som den blommar nu år två! Nu ska den få fröså sig lite, för jag vill ha fler plantor.

Utanför växthuset och trädgårdsboden blommar fuchsian på. Det är här jag samlar mina krukodlade växter. De trivs bra i halvskuggan bakom avenbokshäcken.

I Trädhörnet är det grönt och skönt. Krolliljor och kaprifol blommar bland de japanska lönnarna och andra lundväxterna. I fågelvoljärerna bor våra tre par parakiter/papegojor.

På framsidan i Stäpprabatten, Torvrabatten och Pionrabatten blommar det för fullt. Violkungsljus får fröså sig på olika ställen, de älskas av bin och humlor. Efter rhododendronen har blommat över tar kalmiorna över. Och så alla fina aklejrutor, stäpplijor, fingerborgsblommor och vallmo… Juli är en vacker månad! 🙂

Poolen är i blickfånget på stora delar av baksidan. För en medelhavstouch, odla havtorn i närheten. Och de knallblå höga riddarsporrarna är så fina under plommonträdet. Sista sparrisen är skördad och nu får plantorna växa upp, omgivna av ettårig vallmo.

Önskar er en riktigt fin julivecka!

En riktig liten tuffing ~ Blommig fredag

Bild

Det första jag tänkte på när jag läste att veckans tema för Blommig fredag skulle vara en tuffing var faktiskt inte någon av våra växter i trädgården, utan en av dess tama invånare, vår senegalpapegoja Marco.

senegalpapegoja 3

senegalpapegoja 2

senegalpapegoja 1

Marco, och hans partner Sofia, bor tillsammans med två andra fågelpar i vår stora utevoljär i trädgården. Marco är den minsta av dem, en riktig liten tuffing som både syns och hörs när vi är i trädgården. Vi brukar skoja och säga att om Marco var en hund skulle han ständigt lägga sig på rygg och vilja bli kliad på magen. Nu är han ju en papegoja, så då yttrar sig denna kärvänlighet i att han hoppar fram i sin bur närhelst vi går förbi, sjunger och visslar och vill ha lite uppmärksamhet. Han är speciellt förtjust i gräsvippor, maskrosblad och olika bär. På bilderna mumsar han på en kvist med aroniabär som jag har gett till honom.

Våra fåglar är utomhus även kalla vintrar, det ska mycket till innan de självmant går in i lä och värme i fågelhuset. Deras fjäderdräkt är tät och varm och en lagom dos med jordnötter när det är som kallast håller dem igång. De pratar inte, det gör de inte när de hålls i par på det här sättet, men Marco är en baddare på att busvissla. Det kan bli ganska intressanta situationer när han gör det eftersom vi bor granne med en gång- och cykelväg där det ständigt går folk förbi… 😉

Glöm nu inte bort att vara med i utlottningen jag har för att fira 1-årsjubileet av bloggen!